Planering av måltid; reflektion

Jag valde att anpassa måltiden till en idrottande ungdom, Fredde (från instruktionsbladet).

Jag läste en mycket intressant artikel (http://kurera.se/mat-for-idrottande-barn-och-ungdomar-2/) om vad en sportande ungdom bör äta, och det visade sig att det skiljde sig åt ganska mycket mellan olika måltider, frukost, före och efter träning osv. Jag valde att fokusera på en måltid innan måltiden, då man har en mer balanserad kost då. Efter träningen är det viktigt att ta igen den förlorade energin med snabba kolhydrater, men eftersom jag inte faktiskt skulle träna intensivt, valde jag måltiden innan träningen, då långsamma kolhydrater som t ex fullkornspasta är viktiga. 

Jag valde att laga spaghetti med köttfärssås.

1. Är måltiden bra och allsidigt sammansatt med tanke på näringsinnehåll? Vad innehåller måltiden för näringsämnen?
   Ja, jag skulle säga att måltiden är bra sammansatt. Den innehåller protein i form av kött, kolhydrater i form av pasta och vitaminer i form av tomat i såsen. Tomaten var förstås långt ifrån nog för att räcka, en sallad hade förstås bidragit till en mer allsidig och balanserad måltid med dess vitaminer och mineraler.
      När det gäller pastan valde jag fullkornspasta istället för vit, eftersom fullkornspasta har långsamma kolhydrater, jämfört med snabba kolhydrater i vit pasta. Snabba kolhydrater ger en en kort energikick, som man behöver efter intensiv träning då kroppen har förlorat mycket energi. Långsamma kolhydrater ger inte en lika intensiv kick, utan är en bra källa för energi inför träningen.
      Köttfärssåsen innehöll även fett, vilket bidrar med lite energi till musklerna, framför allt vid längre träningspass. Dessutom är det viktigt att få i sig fett, eftersom det håller igång fettförbränningen. För lite fett i maten är därför inte bra för kroppen.
2. Vad händer om personen i fråga väljer att bli vegetarian?
   Om man är vegetarian är det fortfarande viktigt att få i sig protein. Baljväxter är en bra källa för protein. Man kan alltså laga måltider anpassade för just baljväxter, t ex bönsoppa eller linsgryta, den sista av vilka är en personlig favorit inom baljväxter. Om man ska ersätta just köttfärs med baljväxter, är sojafärs ett bra alternativ, vilket kan användas och tillagas nästan exakt som kött.
3. Hur måltiden tillagad med tanke på säsong och miljö?
   I denna måltiden använde jag inte många säsongsvaror, vilket är bra ur miljösynpunkt. Säsongsvaror (vars säsong det för närvarande inte är) måste antingen importeras, vilket pga transportutsläpp inte är miljövänligt, eller odlas här i Sverige i dyra anläggningar som replikerar en viss årstid eller klimat.
      Man kan även välja närodlade varor. Närodlade varor tillverkas närmare, det säger sig självt, och vad det innebär att transportsträckan minskar markant, vilket resulterar i mindre utsläpp och avgaser, vilka annars skulle ha kommit ut i atmosfären och bland annat bidragit till global uppvärmning.
4. Kan måltiden göras billigare? Hur?
   Man skulle kunna ersätta de ekologiska varorna med icke ekologiska. Detta är sämre för miljön, då icke ekologiska grönsaker besprutas av ämnen som kan vara skadliga, och icke ekologiskt kött tillverkas av djur som har ätit besprutad mat eller på annat sätt fått i sig dessa potentiellt skadliga ämnen. Men det är en möjlighet att köpa icke ekologiska varor, de är trots allt väsentligt billigare.
5. Vad tyckte du om matens utseende, smak och konsistens samt måltidens sammansättning?
   Jag blev faktiskt mycket nöjd med den måltiden som blev resultatet, måltiden blev mycket smakrik och smakade bra, och såg bra ut också. En liten tabbe jag gjorde var att jag helt glömde tänka på tallriksmodellen och att det behövs lite grönt också. Lyckligtvis fick jag lite sallad av Emilias grupp, vilket fullbordade min måltid.
6. Vad kan du förbättra till nästa gång?
   Först och främst gå igenom noggrant vad jag ska ha med i måltiden och se till att jag har alla delar (dvs inte glömma sallad).

Reflektion om tvätt

De personerna jag intervjuade var dumt nog personer ur en enda åldersgrupp (åldersomfång 40-50), däremot bodde de under olika förhållanden (olika hus, olika kulturer, olika vanor osv, vilket kan påverka vanorna). Den vanligaste frekvensen att tvätta var 2 ggr per vecka med jämnt mellanrum, en av personerna svarade dock att allt tvättande skedde på helgen. Man var i alla fall överens att man inte skulle tvätta för ofta, utan vänta tills man har en hög med tvätt och först då ta itu med den. Intervjupersonerna var överens att man inte skulle tvätta på en temperatur högre än 60° C, för att spara på energi, vilket jag tycker är lite konstigt, med tanke på att två av personerna bor i lägenhet och inte borde bry sig lika mycket om el- och vattenkostnader.

   Alla personer kände igen och visste vad de olika tvättsymbolerna står för. En av personerna, en kvinna, visste också att pricken inuti strykjärnet betyder max 100° C. Ingen man kände till den detaljen.
   

   En skillnad som jag la märke till var att personer som bor i hus och har egen torktumlare rekommenderade att inte använda den och ersätta den med att lufttorka för att spara på el, samtidigt som personer i lägenhet sa att man inte har ett val, då det inte finns plats att lufttorka, och där elkostnaderna för torktumlaren ändå inte spelar någon större roll för en.

   Det fanns lite olika åsikter till varför man skulle skilja mellan mörka och ljusa kläder, vilket jag tyckte var ganska intressant. En person berättade att de sorterade färgerna för att kunna tvätta med olika temperaturer för att spara på energi. Den förklaringen tyckte jag var smartare än följande: man ska sortera kläderna, så att man inte måste köpa nya kläder så fort de vita har blivit fula. Den personen brydde sig alltså mer om utseendet än miljön eller ekonomi.
   När det kom till frågan vem som skötte tvätten började resultaten skiljas åt. En person berättade att hela familjen hjälpte till i tvättprocessen, med olika uppgifter. Mamman och pappan skötte själva tvättmaskinen, barnen turades om att gå till tvättstugan för att torktumla (familjen bor i lägenhet utan torktumlare). Alla viker sedan ihop sina egna kläder. Denna familjen har västerländsk bakgrund, som har mer jämställdhet mellan kvinna och man än andra kulturer, t ex mellanöstern. En av personerna var just från mellanöstern och berättade att det bara var kvinnan i hushållet som skötte tvättandet, med mycket lite hjälp från resten av familjen. Detta tror jag har att göra med att det anses vara kvinnans uppgift att sköta om hushållet i vissa religioner i mellanöstern, och att det helt enkelt har följt med till Sverige. Denna kulturkrock tyckte jag var intressant.

Jag tyckte faktiskt det var intressant att intervjua folk och fråga om deras tvättvanor, just eftersom man fick en bättre insikt på hur hushåll annat än ens eget fungerar, och hur kultur påverkar sysslor, vilket är något man inte brukar tänka på särkilt mycket, men kanske är värt att fundera på. Det var också bra att få små men bra tips om hur man ska tvätta så effektivt som möjligt, vilket kan vara användbart i framtiden.

Jag tyckte att tre personer var ett lagom antal, då man inte behövde använda så mycket tid för själva intervjun och att sammanställa datan, utan hade tid till att skriva rapporten.

Matregler i olika religioner

Judendomen

I judendomen är endast kosher-tillåten mat tillåten att äta. Kosher betyder tillåten/godkänt. Kosher är något ifall det har blivit tillåtet av kashrut, en del av halacha, den judiska lagen. Mat som är förbjuden kallas treifah, vilket betyder sliten eller riven. Man får alltså som jude inte äta kött som har blivit sönderrivet, t ex anfallet av ett rovdjur. Men treifah betyder inte bara att ett sönderrivet djur inte får ätas. Det finns en lista på vilka djur som inte får ätas. Gris, vilket är mycket strängt förbjuden, är en viktig punkt på den listan. Några fler exempel är skaldjur, amfibier, insekter och gnagare. Djur som har dött av naturliga orsaker är också strängt förbjudna.

Frukt är helt okej att äta.

Fiskar med fjäll och fenor är tillåtna, så de flesta fiskar går bra att äta. Här är en del av vad som inte får ätas ur fiskvärlden: bläckfisk, ål, haj, val, stör och dess rom (rysk kaviar), sniglar och snäckor.

Kött som får ätas är nötkött, får, get, älg, hjort, och rådjur.

Hönsfågel-fåglar som till exempel höna/kyckling, kalkon, anka, gås, eller fasan går bra att äta. Ägg får man bara äta från ett urval av fåglar, men finns det den mista lilla fläcken av blod i ägget, då får man inte äta det.

När man slaktar kött så att det blir kosher, kallas det att man kashrar kött. Det innebär att man får ut allt blod ur köttet. Färskt kött och fågel som inte har kashrats än, måste kashras och ätas inom tre dagar. Man får inte blanda kött och mjölkprodukter, t ex ost. En pizza hade alltså varit förbjuden att äta, eftersom den innehåller både kött (salami) och en mjölkprodukt (ost).

Vissa judiska myndigheter skriver listor över produkter som de godkänner som kosher. För att skriva den listan frågar de efter hos tillverkaren och leverantören, och ser till att alla ingredienser är kosher, och att ingen annan mat än sådan som är kosher tillverkas i samma maskiner.

Islam

I islam kallas maten som är tillåten för muslimer halal. Mat som inte är halal heter haram.

Griskött är, precis som hos judendomen, helt förbjuden.

Tillåtna djur måste slaktas efter speciella regler. Djuret får inte ha varit i kontakt med en gris, någonsin, det måste vara friskt när det slaktas, och vara mentalt närvarande medan halspulsådern skärs av och djuret tappas på blod. Självdöda djur eller djur som har rivits av något rovdjur, är inte tillåtna. Som man kan se, är det mycket noga med vad som avgör om en produkt är halal eller inte. 

Ifall det finns risk att man dör av svält, och den enda maten som finns inte är halal, kan annars otillåtna livsmedel räknas som halal, så att man kan överleva.

Ramadan är muslimernas fasta, och då måste alla vuxna och friska muslimer från gryning till skymning avstå sig från mat, dryck, och rökning. Barn måste inte delta, men det är bra för dem, för att de vänjer sig vid det, så att de inte har några svårigheter när de blir vuxna. Det är vanligt att de som barn istället för att fasta hela månaden, bara fastar en kortare tid på dagen. För gamla och sjuka människor, eller för gravida eller ammande kvinnor, är det tillåtet att skippa ramadan, och att ta igen de skippade dagarna senare.

Hinduismen

I hinduismen anses många djur vara heliga, exempelvis kor. Därför är många hinduer vegetarianer. Istället är det vanligt med bön-/lins-grytor, eftersom baljväxter ersätter köttets proteiner. Dock finns det många hinduer som äter ägg, fisk och kött (men absolut inte nötkött).

Kons mjölk anses vara väldigt nyttig och ren, men om kon har blivit illa behandlad är det en synd att dricka den.

Alkohol och att dricka alkoholhaltiga drycker är förbjudet i hinduismen, och eftersom hinduismen är den största religionen i Indien, är det lag mot det i vissa delar av landet.

Det är vanligast att äta med maten i den högra handen. Det är också vanligt att dela mat med andra vid bordet. Har den äldsta personen eller gästgivaren inte lämnat bordet, är det oartigt att göra det.

Buddhismen

Buddhismen har inte några matregler, men många buddhister väljer att äta vegetariskt, eftersom karma förbjuder dödande.

Buddhistiska nunnor och munkar får inte äta efter middagstid, det är en av de 227 klosterregler som Buddha författade.

Kristendomen

När Jesus började predika och grunda kristendomen för ca 2000 år sedan, valde han bort flera judiska regler, bland annat reglerna om maten. Därför finns det inga speciella regler om vad man får och inte får äta. Dock avstår många kristna från socker, vin, och ofta även kött 40 dagar innan påsk. Den fastan kallas påskfastan och är en av kristendomens högtider. Vissa mycket troende kristna fastar även året om på onsdagar, eftersom Jesus dömdes på onsdag, och på fredagar, eftersom Jesus korsfästes på en fredag (långfredagen).

Nattvarden är en måltid som brukar hållas under en gudstjänst. Man går fram till altaret där man tar emot brödet (oblat, ett tunt kex) och doppar det i vin. Brödet föreställer Kristi kropp och vinet Kristi blod. Man gör det för att påminnas att Jesus led och dog för en.