torsdag 27 augusti 2015

Fakebook #1

Hello my friends, my name is Boris Bocharov.
I was born in the Soviet Union in 1976, while it still existed. Now I am a spy for the Russian government, but nobody is supposed to know that. That means I will probably have to kill everybody reading this. I was born into a family of spies and killers, but both my parents are dead. My father was killed on a mission in Bulgaria, and my mother was assassinated on assignment in London. My codename is Red Wolf. Now that you know that, I am certain I must kill you. Don’t take it personally. My weapon of choice for silent deaths is my Kalashnikov, otherwise I take my RPG. And remember; I am watching you...


Disclaimer: Boris Bocharov is fictional. Any resemblance to real persons, living or dead, or actual events, is purely coincidental. Also, don’t use an AK47 in an assassination. It’s just stupid.

Reflektion, Optisk konst

Metod
Jag ritade så att linjerna utanför bokstäverna var raka, och att linjerna på bokstäverna var något böjda uppåt, för att skapa en 3D-effekt.

Skapar bilden optisk effekt? Om inte, vad kan du göra för att utveckla?
Min skiss är inte så välgjord, jag ville mest testa hur det fungerade, så jag ritade bara olika delar av bokstäver jag ville träna på. Men man kan se en optisk effekt på de olika delarna av min skiss. På min riktiga teckning kommer jag att rita hela mitt namn, och konturerna av bokstäverna kommer jag att göra tunnare.

Är ditt namn tydligt? Om inte, vad kan du göra för att utveckla?
Mitt namn på skissen är inte tydligt, eftersom jag mer vilket testa hur det gick. Jag kommer göra ett bättre jobb och vara mer noggrann med min den stora teckningen.

Beskriv ett exempel som är tydligare än ditt eget och vad skillnaden är. Utgå från en kompis.

De flesta skisserna är bättre än min, just eftersom jag provade de olika teknikerna istället för att rita en hel bokstav. Jag tror dock att man kan lära sig mer av att kolla på min skiss, jämfört med någon annans

tisdag 25 augusti 2015

La presentacion de Ian


Audio recording >>

Konditionsträning HT15

Gunnesborundan 24/8-15
24:05
Mål: Mitt mål är att klara Gunnesborundan på 22 minuter, och ifall jag klarar det, vore det bra med under 20.
Träning: Jag kommer förstås träna på lektionerna nu när vi jobbar med kondition. Jag kommer också att försöka träna utanför skolan. En joggrunda här i Lund (ut på mossen och tillbaka), och en gång vid vår sommarstuga (där vi är varje helg) per vecka. Då kan jag jämföra mellan varje vecka också och se ifall jag förbättras. En viktig grej är dessutom att jag inte ska stanna när jag blir trött, utan försöka komma in i ”andra andningen”, vilket aldrig har hänt mig.


Träningsdagbok

Gunnesborundan 24/8-15
24:05

Det var som vilken annan Ian-jogging-runda som helst. Jogga, bli trött, gå lite, jogga, bli trött, gå lite osv. Jag kom inte in i andra andningen, och jag försökte inte heller, helt enkelt för att jag inte visste att den existerade. I fortsättningen kommer jag att försöka komma in i andra andningen, nu när jag vet att den ”finns”.

28/8-15
Jag cyklade till Clas Ohlson för att köpa en reservdel, och det gick bra. Efter det skulle jag till Media Markt, men jag har aldrig cyklat dit, så jag irrade runt i en kvart. Klockan var 19:40, så ni kan förstå min stress. Till sist hittade jag till Media Markt, andfådd efter att ha kört allt vad jag hade i en tjugo minuter. Bra träning. Jag skulle träffa mina föräldrar på Media Markt, och sedan skulle vi hem. Vi hade tävling hem, jag på cykel och de med bil. Jag cyklade så snabbt jag kunde, utan att stanna. Jag tror jag kom in i ”andra andningen”, för efter ett tag var det mycket lättare att cykla och jag bara fortsatte och fortsatte. Jag kom hem före dem förresten.

29/8 —> 30/8-15
Jag tränade ganska intensivt, jag sprang varv runt vår tomt vid vår sommarstuga. På lördagen (29/8) kändes det svårt i början, men sedan sprang jag och sprang. Och sprang. På söndagen (30/8) Började jag att springa igen, och då gick det lättare att springa än igår. Gårdagens träning har alltså gjort någon nytta.

31/8-15
Hela denna veckan (v. 36) var jag förkyld och var därför inte med på idrottslektionen i skolan. Jag hade inte heller orken att att träna hemma. Det är helt enkelt inte särskilt kul att springa med ont i halsen medan man inte kan andas genom näsan alls.

Gunnesborundan 7/9-15
ca 20:00
Vi hade konditionsträning på idrotten, och jag valde att springa Gunnesborundan för att se ifall jag hade förbättrats. Jag klarade av mitt mål för arbetsområdet, vilket ju var bra. Det har att göra med att jag sprang långsammare än vanligt, vilket gjorde att jag kunde springa längre utan att stanna. Det var en bra taktik. Den snabbare tiden kan också ha att göra med att jag sprang rundan andra hållet, för det kändes lättare psykiskt, av någon anledning. Jag tror det var för att mitten av Gunnesborundan är svag uppförsbacke annars, och med nedförsbacke kändes det helt enkelt bättre. Mitt nya mål är 18 minuter, eftersom jag ju slog mitt gamla på 20 minuter.

11/9-15
Jag joggade runt på nöbbelöv, helt enkelt för träning. Jag sprang inte så snabbt, så jag behövde inte stanna överhuvudtaget. När jag kom hem var jag andfådd och hade höjd puls. Jag var inte så jätte-svettig, eftersom det var ganska kallt ute.

15/9-15
Orienteringen i Skrylle gick bra. När det gällde att springa på en rak, lång, tråkig väg, blev det ganska tråkig att springa så mycket. Men när vi kom in i skogen, där det dessutom var lite svalare, sprang jag ganska snabbt med tanke på terrängen, och jag kunde också springa längre tid utan att stanna. Jag tror att jag springer bättre i skog på grund av stämningen. På en asfaltväg är det så tråkigt och fult med bilar och skit, men i en skog är det fint och tyst.

18/9-15
Var ute och sprang lite bara.

22/9-15
Idrott i skolan, jag sprang inte någon speciell runda, utan bara för att träna. Jag fick håll mot slutet, men annars gick det bra. Min puls höjdes, och jag blev andfådd och lite svettig. Det var ganska kyligt ute, så jag blev inte så svettig. Jag hoppas på kallt väder då när vi ska springa Gunnesborundan en sista gång, så att jag inte blir för varm.

24/9-15
Var sent ute till scouterna, så jag cyklade så snabbt jag kunde till Vallkärra. Var ganska andfådd när jag kom fram; bra träning. Samma sak på vägen tillbaka.

28/9-15

Jag joggade till och från Nöbbelövs kyrka. Jag stannade för att vila och äta äpplen där, sedan joggade jag tillbaka. På vägen tillbaka, i uppförsbacken, tror jag att jag kom in i ”andra andningen”. Jag sprang ganska snabbt hela vägen tillbaka.

28/9 –> 12/10
*Gick ut och joggade då och då*

Gunnesborundan 12/10-15
17:26
Vi sprang Gunnesborundan en sista gång, och jag klarade av mitt mål på under 18 minuter. Jag kom in i andra andningen efter några minuter och sprang sedan bara på. Mot slutet blev jag lite trött så jag halvsprang bara, dvs en slags snabb gång blandat med jogg. Det gick mycket bättre än de andra två gångerna. De sista 100 meterna sprang jag allt jag hade, för att få en bra tid. Även om det snabba springet på slutet förmodligen var lika snabbt som joggningen i början, var det ändå nog det som gjorde att jag hade en så ”bra” tid.


Utvärdering

Utvärdera målet för din tid på Gunnesborundan, dvs hur har din kondition påverkats under perioden, har din/a metoder fungerat, varför?
Första gången vi sprang hade jag 24 minuter, vilket var ganska dåligt. Den gången fick jag dessutom håll, så det saktade ner mig. Sedan tränade jag i en vecka, och var sjuk veckan efter den. Men det hade ändå lönat sig att träna den första veckan. Sedan sprang jag rundan igen på en lektion (7/9). Då klarade jag inte bara mitt mål på 22 minuter, utan också det eventuella målet på 20 minuter. Jag satte då ett nytt mål, ”under 18 minuter”. Efter det gick jag ut och sprang hemma mycket hemma, och jag kunde intressant nog märka att det gick lättare att springa för varje gång. I skolan sprang jag också när man skulle, fast då ”kämpade” jag inte mycket. En gång åt jag t ex ett äpple och gick lite istället för att springa. Men överlag gick allt mycket bra; träningen, förbättringen av  tiden osv.

Upplever du att du märkt en förbättring av din kondition på något mer sätt (du orkar mer) sedan v.35? På vilket/vilka sätt?
Jag har märkt en skillnad sedan vi började med arbetsområdet, nu orkar jag mer än i början. En intressant grej var att jag efter veckan då jag var sjuk, kunde jag märka att det var jobbigare att springa, förmodligen eftersom jag inte hade tränat den veckan.

Du har under 6-7 veckor fört träningsdagbok. Sammanfatta kortfattat hur du tränat på egen hand eller i din förening.
Hemma sprang jag inte så organiserat, så jag sprang alltså inte samma runda varje gång. Det hade förstås varit bra ifall jag körde samma runda, så att jag skulle kunna se en förbättring, men jag märkte när jag sprang att det gick lättare överlag ändå, så att springa samma runda varje gång var inte jätte-nödvändigt.

Vad tycker du om att skriva träningsdagbok? Fördelar / nackdelar?
Det var bra att skriva träningsdagbok, för då kunde man se tillbaka på hur det gick i början, och känna sig lite stolt sen när det gick bättre. Det är dessutom får man en bättre överblick på vad ens mål är, vad man hade för tid, och vad man måste jobba med. Det finns förstås nackdelen att det är något tidskrävande, så man inte hinner träna lika mycket, :P.

Har du under dessa veckor förändrat din egen träning? Varför? Varför inte?
Jag har inte ändrat min hemma-träning sedan vi började, eftersom huvudsaken är att man blir andfådd, svettig och får höjd puls. Det spelar alltså inte så mycket roll hur man uppfyller dessa tre saker, utan bara att man gör det.

Vilka fördelar i vardagen har du om du är vältränad och har god kondition?
Om man är vältränad, så får man en bättre hjärthälsa och lever längre och bättre. Det finns också mindre risk för olika sjukdomar, som t ex diabetes. Det är kanske lite långsökt, men ifall man måste springa efter någon, är det bra att ha en bra kondition, då man orkar att springa längre.

Tror du att du kommer att fortsätta med att träna din kondition fortsättningsvis? Varför ? Varför inte?
Ärligt talat, förmodligen inte. Jag har överlag en bra hälsa och en ganska kondition. Jag känner inte att jag behöver träna min kondition så mycket mer. För att återkomma till det långsökta, så skulle man nog ändå ha mer nytta av att kunna springa ifatt någon snabbt, istället för på lång tid. Och det kan jag, jag springer mycket snabbt på kortdistans.

Utvärdera hela arbetsområdet, dvs konditionsträningen, orienteringen, lagspelen.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag tyckte det var bra att börja terminen med konditionsträning, nu efter sommaren då många förmodligen inte varit så aktiva. Jag tyckte också att man hade lagom antal veckor på sig (7 veckor), då man hann träna upp sig, men ändå inte bli uttråkad av arbetsområdet. Vi klämde ju också in dansen och Friskis & Svettis mitt i arbetsområdet, vilket gjorde så det inte blev tråkigt. När det gällde att jobba med konditionsträningen i skolan fick man välja mellan att springa utomhus eller att var inomhus och spela lagspel. Jag valde lagspel man fick välja det, eftersom jag tycker det är ganska tråkigt och jobbigt att springa. Lagspel, även de där man måste springa mycket, är roligare, och då kan man träna uthållighet samtidigt som man har roligt med att försöka vinna tillsammans med sitt lag. Det kändes liksom att man hade något att springa för, istället för att bara springa och springa. Lagspelen gjorde dessutom att man var tvungen att springa, och en sådan peppning har man ju inte annars när man springer ensam. Jag tyckte också om när vi fick testa att spela med olika konstiga bollar och regler,  t ex fotboll med tennisboll, basketboll där man inte får studsa bollen. Det var bra, för då hade inte folk som spelade de vanliga sporterna inte lika stor fördel som i vanliga fall. Om vi t ex ska spela fotboll med en tennisboll, så har inte de vana fotbollsspelarna samma bra bollkontroll än med en fotboll. Det gör det mer rättvist och då också roligare, för att man inte känner att man totalt dominerar eller domineras. Lagsporterna var alltså smart planerade och roliga att träna sin kondition med.
Orienteringen i Skrylle var också kul, och det var bra att man fick välja mellan en lätt och svår bana, så att man fick välja en som passade sig. Det var en bra bana, där man behövde tänka strategiskt för att ta den närmaste vägen, utan att behöva klampa genom träsk och få skorna blöta.
Hela arbetsområdet var alltså bra planerat med mycket variation. Slut.

måndag 24 augusti 2015

Bokcirkel, #1 Persongranskare

Kim, eller Kimme, är huvudperson och berättare i Spelar död.
Kim är något av en introvert. Ett exempel på det är när han istället för att gå på fest hos Pia-Maria, hellre stannar hemma och är med folk han känner och känner sig trygg med. Han är ganska lätt att övertala, för i slutändan går han till den där festen i alla fall.
Då när han  blir boxad i magen på skoj, säger han inte emot eller så, utan bryr sig inte så mycket och är tyst istället. Ibland glider han in sin egna lilla värld, och glömmer bort sin omgivning. I ett fall slutar det med att han har en liten olycka med cykeln, när han inte märker att de andra framför honom har stannat.
Han gillar att läsa, men han vågar inte riktigt erkänna det, till exempel när han står framför bokhandeln och han träffar Tove och hennes följe, ljuger han och säger att han inte alls tänker köpa böcker. Ibland ljuger han också så att han ska få göra vad han gillar, till exempel just framför bokhandeln, då han också säger att han inte kan följa med. Men så lättövertalad som han är, följer han med ändå.
Han är intresserad av den där tjejen Tove, han dagdrömmer om henne, och nämner ofta den här meningen Tove, Tove, my love.

Än har vi inte kommit så långt i boken så att man förstår hur allt hänger ihop, och just nu finns det många lösa trådar, men det återstår att bli förstått.