Problemlösningar 6:2

Ursäkta den hemska layouten på just detta inlägg, men det är innehållet som egentligen räknas.

P1. Bokstäverna A, B och C kan skrivas i olika ordning, t.ex. ABC, ACB och CBA.

      a) Visa att A, B och C kan ordnas på sex olika sätt.

          Bokstav A har tre möjliga platser att stå på, eftersom det finns tre bokstäver. Bokstav B har då bara två platser kvar att välja, och bokstav C har bara en plats kvar. 3 * 2 * 1 = 6

      b) På hur många sätt kan A, B, C och D ordnas?

          A har 4 möjligheter, B har 3, C har 2, D har 1. 4 * 3 * 2 * 1 = 24

      c) Gör en tabell och fyll i de värden du kommer fram till.

         

     d) Om antalet bokstäver är n så kan antalet sätt visas med ett uttryck. Vilket av dessa är det rätta?

         2n

         6n

         n(n – 1)

         1 · 2 · 3 · 4 · … · n

         n(n + 1)

         Jag kontrollerar helt enkelt med uteslutningsmetoden och mina värden i tabellen ovan. Den första, 2n, stämmer på 3 bokstäver, men inte på 4, eftersom 2*4 = 8 ≠ 24. Den andra, 6n, stämmer på 4 bokstäver, men inte på 3, eftersom 3*6 = 18 ≠ 6. Den tredje, n(n-1) stämmer på 3 bokstäver, men inte på 4, eftersom 4* (4-1) = 12 ≠ 24. Den fjärde, 1 · 2 · 3 · 4 · … · n, stämmer på alla, men eftersom jag använde 3 och 4 som kontrolltal innan, gör jag det nu också. 1*2*3 = 6. 1*2*3*4 = 24. Den femte, n(n + 1), stämmer inte på någon. 3* (3+1) = 12 ≠ 6.  4* (4+1) = 20 ≠ 24.

         svar: 1 * 2 * 3 * 4 * … · n

     e) På hur många olika sätt kan sju personer stå i en kö?

          Jag kollar på min tabell längre upp.

          svar: 5040 olika sätt

P2. Arvid tänker på ett tal. Han dividerar talet med 4. Kvoten han får adderar han med 3. Han får då svaret 18. Vilket tal tänker han på?

      För att lösa detta kan vi räkna baklänges, dvs börja från slutet och byta ut addition mot subtraktion, division med multiplikation. Om han adderar med 3 och får svaret 18, måste vi subtrahera 3 av 18, vilket blir 15. Om han dividerade x med 4 och får 15, måste vi multiplicera 15 med 4, vilket blir 60. Talet han tänker på är alltså 40.

      svar: 40

P3. 

P4. Summan av tre på varandra följande tal är 300. Vilka är talen?

      För att räkna ut det behöver vi tre tal. Vi börjar med att dela 300 på 3, vilket blir 100. För att få 100, 100 och 100 att bli på varandra följande tal, subtraherar vi 1 från den första 100, och adderar 1 till den sista 100, så att det blir 300. Svaren blir 99, 100 och 101.

       svar: 99, 100, 101

P5. Summan av tre på varandra följande udda tal är 87. Vilka är talen?

       För att räkna ut det gör vi på samma sätt som innan, 87 / 3 = 29. Men istället för att subtrahera 1 från 29, subtraherar vi 2, eftersom det är på varandra följande udda tal vi ska räkna ut, inte bara på varandra följande tal. Om vi subtraherar 2 från den första 29, måste vi addera 2 till den sista 29, så att summan fortfarande blir 87. Svaren blir 27, 29 och 31.

       svar: 27, 29, 31

P6.  Summan av fyra på varandra följande udda tal är 160. Vilka är talen?

       Som innan måste vi dividera 160 med så många tal som ska följa varandra.  160 / 4 = 40. Det ska vara fyra på varandra följande tal, så vi tar 40, 40, 40 och 40, och gör om dem till 37, 39, 41, 43, samtidigt som vi håller att addera motsvarande när vi subtraherar. Ett tips om man ska räkna ut en sådan här uppgift är att se till att ”mitten”, i det här fallet mellan 39 och 41, dvs 40, blir det man kom fram till när man dividerade det första talet.

       svar: 37, 39, 41, 43

P7. Hur många kulor har Alva?

      Ledtråd 1:  Bella har tio kulor fler än Alva.

      Ledtråd 2:  Cesar har tre gånger så många kulor som Alva.

      Ledtråd 3:  Cesar har två gånger så många kulor som Bella.

      Ledtråd 4:  Alva, Bella och Cesar har tillsammans 110 kulor.

      a) Redovisa en lösning för hur du löser uppgiften med hjälp av de fyra ledtrådarna.

          Nu kallar jag Alva för A, Bella för B och Cesar för C. Läs följande långsamt och högt för dig själv för att förstå:

Först kom jag fram till att om B - 10 =A, och A=c/3, måste det betyda att B -10 = C/3. Ledtråd 3 säger att B=2c. Så om b-10=c/3, och b= c/2, betyder det att c/2 =c/3+10. C/2 - 10=c/3 betyder att c/2 =c/3+10, eftersom man drar ifrån tio ifrån båda sidorna. Ekvationen c/2 =c/3+10 betyder samma sak som c/2-c/3=10, och med den ekvationen kan vi börja gissa oss fram. Vi ser att det finns både dividerat med 2, och dividerat med 3, så talet bör kunna divideras med 6. Om vi då låtsas att C är 30 (30 är delbart med 6), så blir det så här: 15-10=10, vilket ju inte stämmer. Men vi ser att differensen är hälften så stor som den borde vara, och om differensen av två variabler är fel med exakt hälften, ska variablerna dubblas. Då blir C till 60, och ekvationen blir 30-20=10, vilket är rätt. Ekvationerna säger att c/2 = 30, och ledtråd 3 säger att c/2 = B, så B=30. Ekvationerna säger också att c/3 = 20, och ledtråd 2 säger att c/3 = A, så A=20. För att kontrollera adderar jag 20, 30 och 60, och summan blir 110, så det är rätt.

          svar: A = 20, B = 30, C = 60

      b) Visa hur du också kan lösa uppgiften utan hjälp av ledtråd 4.

           Som vi ser i a)-uppgiften, är ledtråd 4 inte nödvändig, eftersom jag bara använde den för att kontrollräkna. Det är ju bra att alltid kontrollräkna, men det är inte nödvändigt. Så svaret på b), är samma som a), fast utan kontrollräkningen i slutet.

Civil olydnad - frågor

1. Greenpeace-aktivisterna bordade fartyget Nordica för att hindra det från att komma till Arktis-Alaska-området, där oljeföretaget Shell ville provborra efter olja. Aktivisterna var rädda att provborrningarna skulle leda till oljeutsläpp.
2. En aktivist är någon som kämpar för något de tror på, och som är redo att bryta mot lagen för att få sin poäng att nå fram.
3. Ett känt exempel är när man tar eller släpper ut djur som ska användas till djurförsök. Att strejka kan också vara en form av civil olydnad. Saltmarschen ledd av Mahatma Gandhi är också civil olydnad. Gandhi är nog den mest nämnvärda personen inom civil olydnad, och ofta den som förknippas med titeln grundaren av civil olydnad.
4. 1 Gömma papperslösa flyktingar.
   Jag har valt att gömma papperslösa flyktingar som nummer 1 på min lista, eftersom jag tycker att människor som har kommit från ett land där det är krig, eller där man lever under miserabla förhållanden, också ska ha rätten att få vård, mat osv, vilket de kan få i Sverige. Dessutom valde jag denna punkt för att den inte har så stora konsekvenser för Sverige, såvida man inte gömmer hundratusentals flyktingar.
   2 Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.
   Djurförsök är inhumana, och jag tycker inte det är rätt att utföra försök på djur för att kolla ifall det är dåligt på människor. Ska människor ha produkten, då får de minsann testa den själva. Att släppa ut djuren hur som helst (om det nu är det som menas med punkten), tycker jag dock är lite dumt. Antingen ger man dem ett riktigt hem, där djuren kan bo, eller så ställer man sig i vägen för en djurtransport. Men att släppa ut djuren kan hindra trafik, orsaka trafikolyckor och massiva förseningar, om man har en massa marsvin som springer runt på stadens gator. Att göra det tycker jag är lite ansvarslöst.
   3 Hindra export av svenska vapen till krigförande land.
   Även om det inte är bra med krig och många oskyldiga personer dör, tycker jag det är fel att hindra Sveriges vapen export. Vapenexporten är en av Sveriges största, om inte den största exporten och viktig för Sveriges ekonomi. Jag tycker att man helst ska låta den vara, och om man vill visa att man tycker den är är dålig, då ska man demonstrera på andra sätt.
   4 Sabotera fartyg som jagar val.
   Att sabotera ett fartyg som är till för att jaga val med är för mig över gränsen av civil olydnad. Civil olydnad ska vara att på ett fredligt sätt protestera, men vid skadegörelse tycker jag att det går för långt. Man kan t ex istället ställa sig i vägen för landbryggan, så att jägarna inte kommer till själva båten, och på så sätt få de andra att förstå att valjakt inte är bra, eller att man borde ändra nåt med den.
   5 Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.
   Att blockera en transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk kan vara mycket farligt, och kan ha förödande konsekvenser för miljön och ekonomin (bland annat jordbruk) ifall något råkar läcka pga blockeringen. Man ska demonstrera på andra sätt, som inte involverar fara för landet.
5. Andra i klassen har förstås olika listor med rangordningar olik min. Det kan bero på att de har påverkats av sin uppväxt och har lärt sig att vissa saker är viktigare än andra. Det kan också bero på att man inte kan så mycket om just det ämnet. Jag till exempel, skulle förmodligen sätta punkten om vapentransporten längre ner, om jag visste att vapenexporten var viktigare för Sverige än vad jag tror.

Slöjdutvärdering - Väska till vattenflaska, VT15

Kravet för uppgiften denna terminen var att helt enkelt jobba med sömnad. Jag hade precis köpt en ryggsäck (Maxpedition Falcon II), som jag visste var för liten för att bära allt nödvändigt för en utomhusövernattning plus en stor vattenflaska, så jag valde att göra en väska till en stor vattenflaska som skulle räcka för en övernattning.

Min inspiration till mitt arbete var en liknande väska, också designad för vattenflaskor, nämligen Maxpedition 10" x 4" Bottle Holder. Jag valde dock bort fickan på framsidan, eftersom det skulle ha varit för svårt att fixa med tyget och dragkedjan senare (att tänka att utsidan ska vara och insidan och tvärtom). Det hade dessutom tagit för lång tid, för jag hade några andra grejor att göra förutom slöjdarbeten (laga en ryggsäck och födelsedagspresent till min farmor).

Jag ville ha ett vattentätt, eller i alla fall vattenavvisande, tyg till min väska, och jag hittade ett grönt tyg som var otroligt vattenavvisande. Den gröna nyansen var lite åt det turkosa hållet, jämfört med min ryggsäck, och de ser inte så bra ut tillsammans, men det var det bästa jag kunde hitta.

Min inspiration: Maxpedition 10" x 4" Bottle Holder (teckenförklaring nedan)

Det jag gjorde först var att studera de bilder som fanns av väskan jag använde som inspiration på nätet. Jag såg då att väskan bestod av tre stora delar: ryggen med topp och botten (1), kroppen (2), och den sista delen (3). Jag experimenterade med pappersbitar som jag klippte ut och nålade ihop dem till vad som skulle bli en modell av min väska. Till slut kom jag fram till hur stora de olika delarna skulle vara, så jag mätte pappersbitarna, och ritade ut måtten på tyget. Jag ritade i kanterna för att spara tyg, sedan klippte jag ut dem med tygsax. Jag nålade ihop de olika tygbitarna med knappnålar för att se ifall de passade, vilket de inte gjorde. Jag försökte se vad jag hade gjort för fel, och såg att måtten på tygbit 2 var helt fel. Jag vet inte hur det kunde hända, men jag antar att det var för att jag behövde konvertera från tum till cm och från cm till tum hela tiden (min ryggsäck som väskan skulle hänga på hade alla mått i jämna tum, så jag tänkte att det blir enklare ifall jag jobbar i tum också). Nästa gång får jag vara lite mer noggrann och se till att allt blir rätt. Jag kan dessutom istället för att mäta pappersbitar och rita måtten på tyget, sätta pappersbitarna på tyget, så blir det inga fel.

På alla tygbitar som blev rätt, sydde jag med sicksack runt kanten, så att den inte skulle fransa sig.

Innan jag sydde ihop alla bitar skulle jag sy fast något som skulle komma att fästa väskan vid min ryggsäck, och jag valde så här (jag vet inte vad det heter):

Både längst ner på bandet och på själva väskan finns kardborre så att man kan trä den genom MOLLE-paneler (se bild nedan) och sedan stänga kardborren.

Sedan var det dags för dragkedjan. Samtidigt som jag hade tygbit 1 och tygbit 3 hopsydda, sydde jag på ena sidan av dragkedjan på underdelen av tygbit 3, och sedan på tygbit 2. Efter det sydde jag fast tygbit 2 i botten och ryggen (dvs tygbit 1). Då var jag klar och vände hela väskan ut och in, klippa av lösa trådar och så var det klart.

Jag är ganska nöjd med väskan, och jag kommer definitivt använda den mycket. Den var ganska svår att göra, eftersom det enda jag hade att utgå ifrån var en bild. Jag fick göra om några gånger för att jag hade tänkt fel, men överlag gick det ganska bra ändå. Något nytt som jag lärde mig göra är att sy runda kanter. Att sy en rund kant är ganska svårt och även om det blev ganska många småfel i kanten (se bild nedan), så håller den i alla fall.

På den näst sista lektionen hade jag inte så mycket att göra, så, för att öva på att sy runda kanter, gjorde jag en till liten väska, eller rättare sagt påse. Påsen liknar den väskan jag hade som terminsprojekt, men saknar dragkedja och en massa olika delar som ska sys ihop.

En grej som jag faktiskt stör mig på riktigt mycket, är att hela väskan är lite sned:

Antagligen sydde jag lite snett uppe i hörnen, så att hela väskan blev sned. Jag försökte kompensera genom att klippa av en bit av tygbit 3's nederkant, och det hjälpte lite, det kan man se ifall man jämför skillnaden på höger- och vänstersidan längst upp, med skillnaden på höger- och vänstersidan vid dragkedjan.

Från början tänkte jag också ha MOLLE-paneler på själva väskan, men jag valde bort det, eftersom jag märkte att tyget jag använde var för mjukt och ostadigt för att inte falla ihop ifall jag skulle sy fast något utanpå.

Tidsmässigt hade jag kunnat jobba lite snabbare, under de första lektionerna funderade jag på hur väskan skulle vara uppbyggd, vilken form de olika tygbitarna skulle ha osv.

Under större delen av arbetsområdet visste jag inte riktigt hur jag hade tänkt i början, och jag behövde göra om och tänka mycket. Men allt som allt är jag nöjd med arbetet och min arbetsinsats.

Här är några bilder till:

Australiens vegetationszoner

1. Om man ser på en befolkningskarta över Australien, kan man se att den mesta av befolkningen lever vid östkusten. Den del som är glesast befolkad är Australiens inre, där det mestadels finns öken. Jag tror att man har valt att bosätta sig vid kusten, så att man kan förflytta sig effektivt mellan olika med båt, vilket var det snabbaste färdmedlet när staden växte upp. Då blev det lättare med handel, vilket gjorde att staden kunde växa. Då kan man undra varför man valde östkusten över västkusten, och en anledning till det är att större delar av västkusten består av stäpp. Den lilla del i väst som faktiskt består av lövskog och inte stäpp, är dock befolkad (Perth). En annan anledning till att man valde östkusten är på grund av nederbörden. Östkusten har mest nederbörd i Australien, vilket är bra om man vill föra jordbruk, och det kan ha spelat en stor roll i att bosätta sig för länge sedan. Man kan i alla fall tydligt se att befolkningstätheten är hög där det är ett tempererat kustklimat, och glesast i mitten av Australien, där det är ett ökenklimat. Befolkningstätheten är också ganska hög i subtropiskt klimat, vilket finns på Australiens sydvästra hörn, vilket är det enda stället på Australiens västkust som inte har en medeltemperatur på 40 °C.
2. I Europa finns tundra/kalfjäll, bergvegetation, barrskog, blandskog, lövskog, medelhavsvegetation och grässtäpp.
3. Europa består av arktiskt klimat, kustklimat, inlandsklimat, medelhavsklimat och bergsklimat.
4.  

Lag och rätt - frågor

1. Vi har skrivna regler, normer och lagar för att samhället ska kunna fungera. På grund av lagar och regler blir vi straffade om vi gör något dumt, t ex misshandel. Man kan hamna i fängelse, där man ska lära sig vad som är rätt och fel. Efteråt gör man det kanske inte igen. Normer ser bland annat till att rulltrappor är ett snabbt sätt att ta sig fram på, eftersom det finns en norm att man går till vänster och står till höger. Då kan folk som har bråttom snabbt springa förbi de som står. Regler är som riktlinjer som ser till att inget dåligt händer på en specifik plats. På en arbetsplats t ex, där man använder maskiner som kan vara farliga, är det bra att ha regler som säger hur man ska använda maskinen, att inte använda den när andra personer står för nära en osv. På grund av dessa regler undviker man olyckor och ser till att det blir ett säkert ställe att vara på. På sportplatser, t ex vid en fotbollsmatch, har man också regler för att bland annat se till att ingen skadas, och att inget av lagen ska ha en orättvis fördel. 
2. Först kommer regeringen med en proposition, ett förslag till en lag. Riksdagsledamöter kan också komma med förslag, och i det fallet kallas förslaget för motion. Dessa är ofta motförslag till regeringens propositioner. Förslagen hamnar i riksdagens kammare, där talmannen talar om dem. Efter det kommer förslaget till utskottet, där förslaget analyseras av olika experter för att se ifall det kommer fungera. Samtidigt diskuteras förslaget i små partigrupper i riksdagen, och det bestäms vad som ska tyckas om det. Sedan debatterades det i riksdagen och ett slutgiltigt beslut fattas. Riksdagen skriver en riksdagsskrivelse till regeringen, i vilken den (regeringen) får veta vad som beslutats i riksdagen. Sedan är det regeringens uppgift att se till att förslaget träder i kraft.
3. Det finns flera olika anledningar till varför människor begår brott. Oftast är anledningarna arv och miljö. Med arv menas att vissa gener, som leder till bristande inre kontroll, vilket i sin tur leder till att man lätt kan hamna i bråk, konflikter och därmed brottslighet, nedärvs till kriminella personers barn, så att de kanske också blir kriminella någon dag. Den andra vanliga anledningen till att folk begår brott är på grund av miljön. Det innebär att barn som växer upp runt brott och brottslighet, har en högre sannolikhet att själva bryta mot lagen, än barn som växer upp i en ordentlig miljö, utan kriminalitet. Det räcker faktiskt att miljön man växer upp i är stökigare än i vanliga fall, för att det ska vara en högre sannolikhet att bli kriminell. Ett annat exempel på hur uppväxtmiljö kan påverka framtida brottslighet, är om man växer upp i ett samhälle med mycket alkohol och andra droger, t ex ifall ett barn har föräldrar som dricker mycket, kan det leda till att barnet, på grund av att föräldrar inte kan ta hand om det eller inte kan leda det genom livet, hamnar i fel kretsar (t ex olika gäng) där det begås brott. Om detta händer blir barnet antingen vant vid brott och tycker inte det är så hemskt, eller så tvingas hen att utföra eller vara med på att utföra ett brott, för att stanna kvar i gänget.
   En annan anledning till varför miljön man lever i kan leda till att man begår brott, är att området man lever i har en dålig ekonomi, arbetslösheten är hög och människors inkomst låg. För att överleva måste man då försörja sig på annat sätt, och de sätten är inte alltid lagliga, t ex droghandel / -langning. Att handla med droger kan också leda till att man själv provar, och sedan blir beroende. Att vara beroende kan i sin tur leda till att man behöver tjäna mer pengar till de dyra drogerna. De sistnämnda sätten att tjäna pengar är antagligen, på grund av att man redan umgås i de typer av kretsar, olagliga.
4. Först blir ett brott känt av polisen. Antingen så leder det till omedelbara böter, som vid t ex fortkörning, eller så leder brottet till en förundersökning. Då undersöker polisen ledtrådar och bevis, och en person blir antagligen misstänkt. Ifall den misstänkte är under 15 år, kopplas socialnämnden in och tar över. När åklagaren får reda på brottet bestämmer hen om det ska eller inte ska väckas åtal (för att det t ex inte finns nog med bevis), eller om den misstänkte ska böta. Om åklagaren bestämmer sig för att åtal ska väckas, bestäms en tid för huvudförhandlingen. Huvudförhandlingen är det de flesta kallar rättegång; den del av utredningen där domen faller. Domen kan vara böter, villkorlig dom, fängelse, vård, eller så blir man frikänd. Vid villkorlig dom får man ett lindrigare straff än vad brottet man begått egentligen ska bestraffas med, men om man inte har lärt sig nåt och begår ett brott igen, då blir straffet hårdare än vad det annars skulle vara. Det finns också en dom som heter skyddstillsyn, vilket delas in i övervakning, då man får ”gå fri” medan blir övervakad, och samhällstjänst, då man får t ex städa ett visst antal timmar.
5. a) Huvudförhandling är delen av rättegången då domen faller. Den är offentlig så att alla få möjlighet till en rättvis rättegång. Är den offentlig, kan allmänheten se att den går rättvist till, dessutom kan den tilltalades och målsägandes vänner, bekanta och släktingar vara där, bland annat för att ge stöd. Dessutom kan allmänheten se hur en rättegång går till, och hur staten arbetar, så att man t ex kan svara på frågor som denna i skolan.
   b) Det finns undantag, då rättegången inte är offentlig. Rättegångar angående sexualbrott är t ex inte offentliga, då den åtalade och åklagaren kan tycka ämnet är för känsligt och privat för offentligheten. Och ifall barn och ungdomar har med brottet att göra, då är också huvudförhandlingen bakom lyckta dörrar. Det sista undantaget är Rikets Säkerhet, om saker som förhandlas har med t ex läckt information om försvaret att göra, borde inte allmänheten få reda på den (informationen), som ju kommer vara ett viktigt ämne i förhandlingen.
6. Om någon av de olika båda parterna är missnöjda med huvudförhandlingens dom, kan de överklaga. Om domen överklagas, tas fall från tingsrätten upp i hovrätten. Om en dom i hovrätten överklagas, tas det upp i Högsta domstolen. Dock tas endast ett fåtal fall upp i hovrätt och Högsta domstolen (vanlig misshandel eller mord tas inte upp). Ifall någon har överklagat i tingsrätt, men fallet liknar ett tidigare, redan löst, fall, kommer t ex hovrätten fälla en likadan, eller i alla fall snarlik, dom. Ett exempel på något som kan tas upp i hovrätt är när någon har överklagat i tingsrätt, och fallet inte liknar något tidigare. I vissa fall, när det t ex gäller en viktig eller berömd person, tas fallet upp i hovrätt. Ett exempel på det är Palmemordet. Det räcker att en av parterna överklagar för att det ska gå vidare.
7. Tvistemål är ungefär ett rättsfall där inget brott har begåtts, utan att man bara är oense om något. Det kan handla om något någon har köpt, och att det visar sig att det är något fel på varan, och då försäljaren och kunden inte kan komma överens. Ett mycket vanligt exempel är om något har gått fel med renovering eller måleri, och man inte kan bestämma sig vad man ska göra. Ett annat exempel är om någon i en familj dör, och man inte kan dela upp arvet (pengar och ägodelar). Om två personer ska skiljas, och de inte kan komma överens om vem som ska få huset, bilen, tv:n och framför allt vårdnaden av barnet/barnen, är det också ett tvistemål.
8. Om man som ungdom under 15 begår brott får man milda straff som böter eller samhällstjänst. Om polisen tror att det kan ha något att göra med hemmet, kopplas socialtjänsten in och man har ett samtal med vårdnadshavare och barn. Ifall socialtjänsten anser att det är nödvändigt, flyttas barnet till ett fosterhem, och det är ett beslut som varken barnet eller föräldrarna kan överklaga. Man kan också hamna på ungdomsvårdsskola. En ungdomsvårdsskola är som en skola man bor på, där man har eget rum eller där man delar rum med någon. Tanken med ungdomsvårdsskolor är att man ska få en utbildning fast man har begått brott. Utbildningen delas upp i teori och praktik. Om man vill kan man också få samtalshjälp av en psykolog. Det finns olika slags ungdomsvårdsskolor, öppen och sluten. På en sluten ungdomsvårdsskola får man oftast röra sig fritt inom skolan, men man får inte gå ut när man vill. I en öppen ungdomsvårdsskola få man gå därifrån när man vill, men det är få som gör det, då skolan erbjuder hjälp av olika slag, mat och husrum. Man kan också få samtalshjälp av en psykolog om man vill. Även fast det är ovanligt, händer det att någon rymmer från en ungdomsvårdsskola, då oftast pga drogberoende (att man är så beroende av det att man känner sig tvungen att rymma därifrån och ta droger) eller kärlek (att man har flickvän/pojkvän utanför fängelset). Om man rymmer från en ungdomsvårdsskola och blir fasttagen, hamnar man i ungdomsfängelse. Ungdomsfängelse är ganska likt ungdomsvårdsskola, men det finns några skillnader. Oftast har personer som finns i ungdomsfängelse begått grövre brott än de på ungdomsvårdsskola. Det finns i regel äldre personer (18 - 20 år) där, jämfört med ungdomsvårdsskolornas 15 - 19 år. Ungdomsvårdsskolor brukar inte ta upp ungdomar som är 19 år, men man kan stanna där tills man är 19. En annan skillnad är att man på en sluten ungdomsvårdsskola får lämna sitt rum, men inte byggnaden, samtidigt som man på i ett ungdomsfängelse blir inlåst på sitt rum och inte får lämna det.
   En annan sak som händer när en ungdom begår brott (när vem som helst begår ett brott faktiskt), är att man hamnar i polisens straffregister. En konsekvens av det är att man får inte övningsköra eller ta körkort, vilket många förstås vill. Dock tas man i Sverige och andra vanliga länder bort från registret efter några år, så man kan fortfarande ta körkort senare i livet. Det finns dock vissa länder (t ex USA och Ryssland) som inte tar bort en från deras straffregister för Sverige, och sedan inte låter en resa in i landet. Ett exempel: En svensk 53-åring ville vara häftig och råna en butik beväpnad med kniv när han var 17, får inte åka på semester i Los Angeles 36 år senare.
9.  
10. Brottsoffer kan få hjälp av brottsofferjouren. Brottsofferjouren är till för att hjälpa personer som har utsatts för brott på olika sätt, t ex med psykologhjälp om personen har utsatts för hot som påverkat dem mentalt eller kanske om brottet som begåtts har lämnat dem med hemska minnen och syner. Brottsofferjouren hjälper också till att förbereda inför rättegång, och de kan också hjälpa vittnen med att vittna. Om brottet har lämnat en fysiskt skadad, t ex om man har ett brutet ben efter misshandel, betalar brottsofferjouren för sjukvården. Andra tjänster som brottsofferjouren erbjuder är advokat, sjukskrivningar och ersättningar (t ex för förlorad arbetsinkomst, om man som följd av brottet inte kan arbeta och tjäna pengar).
    Om jag skulle vilja förbättra förbättra något med brottsofferjouren, så skulle jag önska att det skulle finnas fler brottsofferjourer än det finns idag. I nuläget finns det bara vissa städer som erbjuder en brottsofferjour, och jag tycker att det borde finnas fler, så att det blir lättare för folk som bor i en stad utan någon brottsofferjour att få hjälp. Det finns faktiskt personer som väljer att inte kontakta brottsofferjouren, för att de bor för långt ifrån, och det är ju inte bra. En annan sak som jag vill ska ändras är att den räkningen på 500 kr som alla dömda brottslingar betalar till brottsofferjouren, ska höjas till minst 1000, och ifall brottet är värre, upp till 2500. Med de pengarnas kan brottsofferjouren hjälpa ännu fler personer som har blivit utsatt för ett brott och  behöver hjälp.
11. Polisens uppdrag är att minska brottslighet och se till att vi är trygga. De ska inte bara att lösa brott som begåtts, utan även att förhindra dem från att faktiskt begås. De förebygger brott bland annat genom att arbeta tillsammans med kommuner och skolor, hålla föredrag osv, och hindra folk, främst ungdomar, från att komma i kontakt med brottslighet och andra olagliga saker som t ex droger. Polisens uppgift är också att ge tillstånd till, eller att förbjuda, demonstrationer, stora konserter eller försäljning av fyrverkerier och smällare. Om man ansöker om pass, är det polisens uppgift att ta tag i det och verkställa det.
12. Interner får hjälp av kriminalvården, en myndighet som tar hand om fängelser. De övervakar också de personer som till exempel har skyddstillsyn. Interner kan få hjälp med att komma bort från kriminalitet och kanske drogmissbruk. Varje intern har en egen plan som ska hjälpa en med att komma bort från kriminalitet. Interner får också möjlighet till att studera, då många som sitter i fängelse inte har studerat färdigt.
13. Jag är generellt mot dödsstraff, dock kan jag förstå hur folk som är för det tänker.
    Varför har man förresten dödstraff? Jo, bland annat för att skrämma folk från att begå brott. Men en undersökning utförd av New York Times år 2000, bevisar motsatsen. I de stater i USA där dödstraff är tillåtet, begås 4,8 till 10 % fler mord jämfört med de andra staterna där dödsstraffet är avskaffat. Det måste förstås inte betyda att de olika faktumen har med varandra att göra, men samma undersöktes i Kanada. Sedan man avskaffade dödsstraffet 1976, har antalet brott per 100 000 invånare sjunkit med 43%, och det säger helt klart att dödstraff inte sänker brottsligheten i ett land. Så vad är meningen med att ha dödsstraff ifall det inte sänker brottslighet?
    En annan anledning till att jag är mot dödsstraff är att vissa dödsstraff, som faktiskt används än idag, är totalt inhumana och brutala, som t ex stening eller piskrapp. Sådana metoder tycker jag inte borde finnas, utan att döden ska vara snabb och smärtfri, ifall man verkligen måste avrätta någon. Jag kan förstå varför det i vissa fall kan vara nödvändigt, ifall det inte finns en annan utväg än att avrätta personen. T ex att personen har viktig information om exempelvis försvaret, och den kommer att vilja sprida den informationen. I ett fängelse kommer informationen spridas som en löpeld, och av någon anledning finns inga andra möjligheter. Då kan jag nästan tycka det är okej.
    En annan dålig sak med dödsstraff är att oskyldiga riskeras att dödas. Några exempel är Colin Campbell Ross, Timothy Evans och Teng Xingshan. Ifall en person avrättas, och man senare upptäcker att den var oskyldig, kan man inte återställa det. Däremot, ifall den personen döms till fängelse istället, kan allt rättas till och den oskyldige kan släppas fri.
    Som slutsats så är jag inte positiv till dödsstraff, men jag kan förstå fall där det inte finns en annan möjlighet.

Creepy pasta

Hela kvällen har varit rolig och fylld med skoj. Först gick vi och bowlade, sedan till en romantisk middag på restaurangen Gyllene Tallriken. Sist men inte minst gick vi på bio. Filmen vi såg var Titanic, en mycket rörande film för oss båda. Nu är vi på väg hem igen, trötta och utmattade. På vägen ut genom biografen lägger jag märke till något som rör sig i buskarna bredvid trottoaren. Jag hinner få en skymt av en svart katt som plötsligt skjuter ut ur buskarna snabbt som en pil och ut på gatan. Jag hoppar till.

Tur att vi inte är vidskepliga, säger min flickvän med ett leende.

Mm, mumlar jag till ett svar, fortfarande lite skrämd efter den hastiga överraskningen.

Vi hämtar vår gråa 740 från parkeringshuset, och kör ut på gatan. I det svaga orangea skenet av gatlyktorna, kan jag urskilja en svart katt korsa gatan framför oss. Det ser ut som den innan och jag får kalla kårar längs hela ryggen. Jag sneglar på min flickvän, men hon ligger med huvet lutandes huvudet mot bilfönstret och sover. Hon hade rätt, tänker skulle vi varit vidskepliga, då hade detta betytt mycket otur.

Efter några minuter viker vi av från den stora vägen och in på vårt ensamma och tysta bostadsområde i utkanten av stan. Äntligen hemma. Dags att sova och bli utvilade. Jag väcker försiktigt min flickvän, och hon öppnar ögonen med ryck. Upphetsat och förvirrat börjar hon babbla om sin dröm, om hemsk varelse som kallas för Onmoraki, och hur jag är dess nästa offer. Jag försöker lugna ner henne genom att säga att allt bara var en dröm, och efter ett tag lugnar hon ner sig. Vi går upp i vår trappuppgång och jag låser upp dörren till vår lägenhet. Ljudet ekar länge genom den tysta trappuppgången.

Vi har gjort oss färdiga och går in i sovrummet för att sova. Det är lite ovanligt kyligt i rummet, och jag känner mig lite kall om fötterna. Det känns som att ett fönster har stått öppet hela kvällen, men  En sista godnattkyss, och sedan sova. Men hon vill tydligen mer än bara en enkel kyss. Hon håller kvar mig och tar mig i händerna. Jag känner en lukt som är en blandning av hennes söta parfym och svett från en lång dag. Vi kysser mer och mer, och jag märker hur hon börjar bli upphetsad. Hon andas snabbare och snabbare. Plötsligt känner jag en smärta i övre ryggen. Det känns som att hon trycker in sina vassa naglar i min rygg, som hon brukar när vi kysser. Hon trycker in dem mer och mer, hårdare och hårdare. Hon börjar klösa mig vilt. Det är då jag märker det.

Vi håller fortfarande hand.

Fem små fotokurser

Makro

Makrobilder är bilder som är tagna mycket nära motivet.

Om man tar makrobilder blir skärpedjupet mycket mindre, dvs bredden där det finns skärpa blir mindre. Det betyder att det lilla motivet blir skarpt, medan förgrunden och bakgrunden blir suddiga. Här är ett perfekt exempel på det:

Kan du gissa vad bilderna föreställer?

Här är ett annat mycket bra exempel:

Rörelse

1/30 s slutartid

Bilden är ganska suddigt, för att motivet hinner röra sig medan slutaren är öppen.

1/1000 s slutartid

Bilden är inte alls lika suddig, men man kan fortfarande göra bilden skarpare.

1/4000 s slutartid

Vid sådana här hastiga slutartider blir bilden otroligt skarpa, men också mörkare, eftersom så lite ljus hinner in i kameran innan slutaren sluts. Den här bilden är tagen vid fullt solljus.

Ansikte med ljus

Här skulle man ta bilder på ett ansikte där ljuset faller på motivet från olika vinklar.

Framifrån

Här fördelas ljuset jämt på ansiktet ser ansiktet helt neutralt ut.

Från sidan

Den vänstra ansiktshalvan är upplyst, och höger halva är mörkare. Ansiktet ser också vanligt ut, eftersom vi är vana med att se ljuset komma från sidan.

Underifrån

Ljuset kommer underifrån och ansiktet ser läskigare och dramatiskare ut. Detta är för att vi inte är vana med att se ljuset komma från den vinkeln.

Förändra i datorn

Här skulle man förvränga ett ansikte så att det såg galnare ut.

Här är originalbilden och den förvrängda:

Originalet

Förvrängda bilden

Vänd på ansiktshalvan

Här skulle man kopiera ena ansiktshalvan, vända den och sätta den över den andra halvan. Det gör att ansiktet blir helt symmetriskt. Här är mitt ansikte på det sättet:

Här gjorde jag samma sak, fast med andra halvan:

Båda bilderna ser ut som helt andra personer än jag, vilket bevisar att inget ansikte är helt symmetriskt.