torsdag 17 december 2015

Internet

Utveckling
Den första versionen av internet började på 60-talet i USA, mellan en dator från Stanford och en från UCLA. Det nätverket kallades för ARPANET. Tanken var att kunna kommunicera mellan de olika universiteten, och för att stärka säkerheten av viktiga filer osv. Frasen internet kom inte förrän på 70-talet. På 70-talet expanderade ARPANET till Harvard och MIT. Sverige hade ett liknande nätverk, SUNET.
På 70-talet uppfanns det första email-programmet (designat för ARPANET) av Ray Tomlinson, som gav datorer möjligheten för datorer att kommunicera. Email var ARPANET’s största användning, ca 75% av ARPANET’s trafik var just email.
Ungefär så här stannade ARPANET ganska länge, fram till slutet på 80-talet, då Tim Berners Lee uppfann World Wide Web, eller WWW. WWW är en internettjänst, som gör webbsidor tillgängliga på internet. Tillsammans med HTML, gjorde WWW ett genombrott som standardiserade internet, och gjorde att fler datorer ”pratade samma språk” för att komma åt webbsidor. Sökmotorer söker igenom internet med hjälp av www, och visar sidor som är synliga. Den djupa webben, eller ”the deep web” är den del av internet som inte är synligt via sökmotorer. Den djupa webben är faktiskt 4000-5000 gånger större än den synliga webben. Den djupa webben kan man komma åt bland annat med hjälp av programmet ”Tor”.
I början av 90-talet, och fortfarande faktiskt, har datorer och mobiler med webbläsare utvecklats och också blivit mycket billigare, så nu när nästan varje hushåll i moderna länder har en datorn eller fler i hushållet, har internet ett mycket större krav på att bli snabbare. De sista åren har internet exploderat och utvecklats drastiskt på grund av så många användare.

Detta är ARPANET år 1969. Detta var i princip hela internet.


Detta är en visualisering på hur internet ser ut idag.












































Samhällspåverkan
En stor fördel med internet är vilka möjligheter det har öppnat upp för kommunikation.
Sociala medier är en stor del av människors liv nuförtiden, vilket både för människor närmare varandra, men också för de längta ifrån varandra. Människor från hela världen får kontakt med varandra, men i riktiga livet blir folk mer asociala och umgås inte lika mycket som förr. Internetanvändning kan också vara beroendeframkallande.
En bra sak med att internet ger möjlighet till mer kommunikation är information, som t ex tidningar och olika myndigheter. Med hjälp av internet kan man få ut information till en stor grupp människor snabbt och effektivt. Internet är också en stor tillgång för information och nuförtiden finns många stora uppslagsverk endast på internet istället för i bokform. En annan fördel med internet är att det uppdateras jämnt och ständigt dygnet, jämfört med uppslagsverk, tidningar osv. Man har också tillgångar till mycket modern kultur, så som musik, filmer och böcker.
En nackdel är att man i princip kan vara helt anonym, vilket gör nätmobbing mycket lättare. Nätmobbing är ett stort problem, och det är lätt att göra dumma saker när folk inte vet vem man är.
En annan nackdel är att man mycket lätt blir påverkad av personer på internet, vilket kan leda till både personskada (olika challenge’s) och egendom (t ex iOS 8 Wave).
Internet är också en stor möjlighet för brott, t ex upphovsrättsbrott (filmer och musik). Den svarta marknaden är också stor på den djupa webben.
En nackdel som kan upplevas som obehaglig är hur mycket information det finns om sig själv på nätet. Med sidor som hitta.se, eniro.se eller merinfo.se har man nästan inget privatliv kvar.

Internet ger också nya jobbmöjligheter, som t ex programmerare eller programutvecklare. Med internet finns ju möjligheten att nå en stor publik, så reklambyråer som koncentrerar sig på just reklam på internet (t ex kort videoreklam, att fånga tittarens intresse på kort tid), är något som också kan finnas. Alla dessa jobbmöjligheter leder till mindre arbetslöshet, vilket leder till bättre ekonomi och i slutändan till starkare välfärd i landet.

Miljöpåverkan
Internet påverkar miljön mer än man kan tro. En enda sekund av internetvideo gör att 0,2 gram CO2. Om man räknar med att man tittar ca 6 000 000 timmar varje dag (endast youtube), blir det 144 000 ton CO2 dagligen. Då undrar någon kanske, vad har en video med koldioxid att göra? Jo, det är alla servrar och datacenter som kräver energi för att fungera. Om man räknar med alla datacenter och servrar i världen, står ”internet” för ca 2% av jordens koldioxidutsläpp, vilket är ungefär lika mycket som flygplansindustrin! Google och andra stora företag jobbar på att förbättra dessa siffrorna, och satsar därför på sol- och vindkraft, istället för kolförbränning.

Ovan är ett datacenter i Utah utifrån.














Nedan är en blick på insidan (inte samma datacenter!)


















Källor:

LEGO Mindstorms nr. 20; Träffa röd boll

Uppgiften var att få roboten att köra fram till en boll och stanna. Den skulle sedan läsa av ifall det var en blå eller röd boll, och slå iväg den röda bollen med sin snurr-arm. 
Tanken var att ha en slags ställning som känns av av robotens avståndsmätare (”ultraljudsmodul”) och gör att robotens ljusmodul stannar precis framför bollen. Ljusmodulen känner av hur mycket ljus något avger eller reflekterar. Den röda bollen reflekterar mer ljus än den blåa, och det är så roboten kunde veta vilken boll det var. Vid den röda bollen slog roboten iväg den och vid den blåa gav roboten av ett erfor-ljud och backade igen.

Detta var nog min favorituppgift, eftersom jag tyckte det var kul att göra och se hur bra resultatet blev. Vi hade dock lite problem i början. Den snurrande armen som skulle slå iväg armen var borta halva av tiden, och vid en tidpunkt hittade vi den (vår robot-arm) i en annan grupps låda. Ett annat problem vi hade var att bygga ställningen som skulle stanna roboten och också hålla bollen. Det fattades flera bitar som krävdes till ställningen, så istället för att slösa tid på att låna bitar av andra, behöva bygga ställningen, och sedan råka ge tillbaka delar till fel person, valde vi att helt enkelt hålla handen framför roboten. Det fungerade lika bra, om man utgår ifrån att man höll handen på samma plats. Men den tiden det tog för oss att köra om tills det funkade, var fortfarande snabbare än vad de flesta grupperna behövde för att bygga själva ställningen. Vi fick det att funka, men på en extralektion som alla fick byggde vi en slags ställning ändå. Ställningen skulle egentligen också hålla bollen på plats, men vi valde istället att ha en liten gummiring (eng. O-ring) som bollen satt i. Här ser ni hur det fungerade:

tisdag 8 december 2015

LEGO Mindstorms: Köra 2 meter

Utmaningen ”köra 2 meter” gick förstås ut på att få roboten att köra exakt två meter, fram till en legogubbe utan att röra vid denna, och sedan stanna. Från början visste vi (jag och Adrian) att det mest exakta och precisa sättet var att använda oss av grader, istället för av sekunder eller rotationer. Sekunder är alldeles för stora enheter i det här fallet, och vid rotationer kändes det fortfarande för stort. En rotation är 360 grader, så istället för att använda oss av en massa decimaler med rotationer, valde vi grader, då en hel enhet ändrar på mycket mindre, och därför kan användas mer precist.

Vi mätte ut 2 meter på golvet, och med golvkaklets längd på 20 cm, behövde roboten alltså köra 10 kakelplattor långt. Vi började med en vild gissning på 5000 grader, vilket visade sig inte var så värst långt ifrån de optimala 4193 graderna. I början lät vi roboten köra ganska snabbt, vilket gav upphov till det klassiska effekten där man sitter i en bil, och bilen stannar, att man rullar bakåt pyttelite. Det var samma sak här, den enda skillnaden var att i det här fallet körde roboten fram till en legogubbe utan att nudda, och sedan tillbaka. Vi sänkte hastigheten på roboten för att minska den beskrivna effekten. Detta gjorde att roboten kunde stanna närmare, men det krävde också att vi ändrade cirka fem grader på programmet.

Vår robot utrustade vi med en lång tvärstång framtill, eftersom det då inte skulle spela någon roll ifall roboten kom av kurs och inte körde helt rakt.

På våra egna försök gick det alltid jättebra, och på det bästa försöket var roboten mindre än en millimeter från gubben (se video). Dock gick det inte så bra på själva redovisningen, när alla skulle visa varandra. Jonas hade börjat banan i mitten av en kakelplatta, vilket gjorde det svårare att sätta den exakt rätt, när man hade vant sig vid att sätta roboten i kanten av en kakelplatta. Legogubben gjorde iallafall en praktfull bakåtvolt.


Jag är nöjd med min instats, och jag tycker att vi löste problem som kom på vägen mycket bra, det var bara lite synd att vi inte vann med våra 0,5 millimeter…

tisdag 1 december 2015

Den ilskna snigeln

Så äcklig och grå på marken,
snigeln slemmar sig fram.
Så arg på den där sparken,
som den elaka människan dram. [pret. drämma]

Så respektlöst och ont,
att ens någon kan förmå,
att trampa på en snigel
som för ingenting kan rå.