Argument till kloning och genmodifiering:
Mot:
- Metoden är mycket kostsam.
- Man känner ännu inte till alla sidoeffekter, som forskare inte kan märka.
- Klonade djur får ofta underutvecklade organ, vilket kan anses som djurplågeri.
- Klonade eller genmodifierade djur får inget normalt liv och dör dessutom i förtid.
- Att experimentera med djur och djurliv kan rubba ekosystemet och störa den naturliga evolutionen.
- Viss effektivisering av köttindustrin (genmodifiering) leder till sjuka djur, som knappt kan bära sin egen vikt, inte kan föda barn. Detta är nedvärderande djurplågeri.
- Kloning och DNA är ett relativt ny teknik och man känner inte till alla egenskaper av gener och DNA. Även om man lyckas klona DNA, så är det någonting utöver det, som är för komplext för människan att förstå, som förhindrar oss från att göra det felfritt. Det är som att naturen försöker hindra oss människor från att mixtra med naturen.
- Det är inte lönt (ännu) att satsa på en bransch inom kloning och genmodifiering av djur. Vid experimentet med fåret Dolly krävdes det 227 försök, men endast ett var lyckat.
- Kloning kan även ses som ett etiskt problem. Djur är levande varelser och har rätt till en egen vilja. Att tvinga dessa till att bli subjekt för experiment är fel.
- Att klona sitt bortgångna husdjur fungerar inte. Man får samma kropp och fysiska aspekt, men sinnet och personligheten är som bortblåst. Exempelvis, även om man hade lärt sin hund en rad tricks eller disciplin, har klonen inte dessa kunskaper.
För:
- Med hjälp av kloning kan vi ersätta enskilda organ. Om man är i livsfara kan man klona stamceller från andra delar av kroppen och skapa nya organ, istället för att behöva vänta på en donator. Dessa metoder kan även testas på djur, så länge syftet är att rädda en människas liv. Kosmetiska produkter bör inte testas på djur, då de inte bidrar till att rädda liv.
- Många ifrågasätter varför man ska klona människor, och använder det som argument att hela människor inte kommer att kunna klonas. Det måste alltså förtydligas att ingen har för tanke att man ska klona hela människor, det finns det ingen anledning för. Vad som sägs är att man möjligtvis ska klona enskilda organ.
- Man kan förbättra köttindustrin, genom att skapa genmodifierade köttkreatur för nyttigare livsmedel, att minska fetthalten.
- Man kan klona djur med extra bra anlag för ull, mjölk, ägg-produktion, för att effektivisera dessa industrier. Ingen genmodifiering används, utan man kopierar endast DNAt.
- Man kan minska felkällor inom medicinsk forskning, om man använder "en enda mus” med samma fysiska förutsättningar, ökar tillförlitligheten i resultaten.
- Om kloning och genmodifiering har en framtida bransch, öppnas nya arbetsmöjligheter och överflödig arbetskraft i samhället kan sättas i arbete.
- Genom kloning skulle man kunna ta tillbaka och återuppliva utdöda djur, vars försvinnande är människans fel. Man ska inte återuppliva djur som genom naturligt urval har dött ut, då skulle man snarare rubba ekosystemet, vilket man ju vill undvika.
- Genom att återuppliva sedan urtiden utdöda djur (fossiler) kan vi spåra bak i tiden och undersöka jordens historia, uppkomsten för liv på jorden. Det skulle vara ett stort vetenskapligt genombrott och man får en bättre förståelse människans historia och uppkomst.
- Om ett kärt husdjur dör eller måste avlivas, kan man klona det och därmed skapa en ny, exakt likadan, kopia.
- Genom genforskning och försök med att klona får vi en mycket djupare förståelse för kroppens och cellers uppbyggnad, och hur hela människor blir till och fungerar.
Källkritik
Den första källan jag använde är Nationalencyklopedin. Artikeln i Nationalencyklopedin var mycket informationsrik och den gav mig en uppfattning eller helhetsbild kring hela området kloning. Texten förklarade även detaljer som fakta om experimentet med fåret Dolly med mera. Att NE valde att formulera sin text och packa så mycket information, visar på en seriös sida som lägger ned tid och energi på sina artiklar. NE är en välkänd sida och ett stort uppslagsverk som har funnits sedan 1999. 17 år låter troligen inte så mycket, men betänk att detta endast gäller internetsidan, och år 1999 var precis i början av internets utveckling. NE har alltså sett internet-konsumtionen i samhället utvecklas, och kan nu, med lång erfarenhet när det kommer till information på internet, anpassa sina tjänster efter konsumenten.
NE är ett stort företag som har statlig hjälp och finansiellt stöd. En sådan stor organisation med så många läsare är dessutom ständigt under samhällets skarpa kritiköga, så att så fort något fel skulle begås, hade folk reagerat och det hade blivit rätt. Därför kontrollerar NE också sina källor, vilket bidrar till trovärdigheten. De hänvisar även till sina egna källor och ser till att uppdatera informationen regelbundet, vilket gör den både tidsmässigt relevant och därmed mer trovärdig. NE är dessutom en politiskt neutral webbplats, vilket gör att information inte nyanseras vilket kan påverka trovärdigheten. Dessutom är NE’s artiklar, och detta är särkilt relevant och av vikt i detta fallet, religiöst obundna och speglar därför inga religiösa åsikter gällande just genmodifiering och kloning. Sidan är kontrollerad och uppdateras regelbundet, vilket innebär att faktan är trovärdig, aktuell och relevant.
NE's hemsida är för övrigt mycket informationsrik, full med länkar och information om organisationen och deras arbete. Det finns även kontaktinformation, vilket tyder på en mycket seriös och trovärdig organisation och källa.
Ett mycket bra sätt att se till att källorna man använder är pålitliga, är att jämföra med andra källor och se till informationen stämmer överens, vilket jag gjorde. Jag jämförde med Wikipedia och genteknik.se, till vilka jag kommer till senare.
Nästa källa jag använde mig av är Wikipedia. Wikipedia är, till skillnad från vad många tror, faktiskt en bra och trovärdig källa. Vem som helst kan bidra med information, vilket skulle kunna sänka trovärdigheten, men faktiskt är det motsatsen som är sanningen. Om någon ändrar något, måste ändringen först modereras och godkännas, för att försäkra sig om att den nya informationen är korrekt. Om något fel ändå skulle slinka sig igenom filtret och faktiskt upptäckas, kan användare bidra med rättningar och signalera att informationen är felaktig. Denna ständiga uppdatering och granskning gör att källan blir mer trovärdig.
Även i Wikipeda står litteraturhänvisningar utskrivna, samt när informationen är tagen. I de artiklarna jag läste var all information hämtad relativt nyligen och senaste ändring var endast två veckor innan jag hämtade informationen, vilket dels bevisar att sidan ständigt uppdateras och det ses till att informationen stämmer, men även dels innebär att sidan tidsmässigt är relevant för mitt bruk.
Även Wikipedia jämförde jag med mina andra källor, och märkte att det mesta stämde överens, vilket gör informationen mer trovärdig. Det var några siffror och statistik som skiljde sig (t ex hur många försök Dolly behövde eller det exakta priset) vilket gjorde mig lite osäker. Jag valde då helt enkelt att använda mig av informationen från den mest kontrollerade och mest pålitliga källan, i det här fallet Nationalencyklopedin.
Nästa källor jag använde är genteknik.nu och genteknik.se. Båda sidor ägs av Gentekniknämnden, en statlig förvaltningsmyndighet som bland annat har för uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen, vartill sidorna är för. Gentekniknämnden är en del av stora och vitt kända Karolinska Institutet. källa: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071075.HTM
Vid första blick såg sidorna något amatörmässiga ut, och jag blev något misstänksam. Men när jag fick reda på att det är en statlig myndighet som stod bakom sidorna, försvann mina misstankar. Artikeln jag läste hade dessutom uppdaterats i april samma år, vilket innebär att sidan inte är en kvarglömd (vilket mina misstankar om layouten delvis handlade om) och utdaterad sida, utan en aktiv sida som hålls uppdaterad. Det gör källan definitivt relevant och mer trovärdig.
Även denna sida jämförde jag med mina andra källor, och allt stämde överens, vilket gör informationen pålitlig.
De av mina argument som är känsloargument, skapade jag själv utifrån vad jag hade läst om genteknik och kloning, samt utifrån uppfattningen jag har fått av olika aspekter inom etiken moralen av genforskning.
Källförteckning
