Etiska frågor; konsekvens- och pliktetik

Planering av måltid; reflektion

Jag valde att anpassa måltiden till en idrottande ungdom, Fredde (från instruktionsbladet).

Jag läste en mycket intressant artikel (http://kurera.se/mat-for-idrottande-barn-och-ungdomar-2/) om vad en sportande ungdom bör äta, och det visade sig att det skiljde sig åt ganska mycket mellan olika måltider, frukost, före och efter träning osv. Jag valde att fokusera på en måltid innan måltiden, då man har en mer balanserad kost då. Efter träningen är det viktigt att ta igen den förlorade energin med snabba kolhydrater, men eftersom jag inte faktiskt skulle träna intensivt, valde jag måltiden innan träningen, då långsamma kolhydrater som t ex fullkornspasta är viktiga. 

Jag valde att laga spaghetti med köttfärssås.

1. Är måltiden bra och allsidigt sammansatt med tanke på näringsinnehåll? Vad innehåller måltiden för näringsämnen?
   Ja, jag skulle säga att måltiden är bra sammansatt. Den innehåller protein i form av kött, kolhydrater i form av pasta och vitaminer i form av tomat i såsen. Tomaten var förstås långt ifrån nog för att räcka, en sallad hade förstås bidragit till en mer allsidig och balanserad måltid med dess vitaminer och mineraler.
      När det gäller pastan valde jag fullkornspasta istället för vit, eftersom fullkornspasta har långsamma kolhydrater, jämfört med snabba kolhydrater i vit pasta. Snabba kolhydrater ger en en kort energikick, som man behöver efter intensiv träning då kroppen har förlorat mycket energi. Långsamma kolhydrater ger inte en lika intensiv kick, utan är en bra källa för energi inför träningen.
      Köttfärssåsen innehöll även fett, vilket bidrar med lite energi till musklerna, framför allt vid längre träningspass. Dessutom är det viktigt att få i sig fett, eftersom det håller igång fettförbränningen. För lite fett i maten är därför inte bra för kroppen.
2. Vad händer om personen i fråga väljer att bli vegetarian?
   Om man är vegetarian är det fortfarande viktigt att få i sig protein. Baljväxter är en bra källa för protein. Man kan alltså laga måltider anpassade för just baljväxter, t ex bönsoppa eller linsgryta, den sista av vilka är en personlig favorit inom baljväxter. Om man ska ersätta just köttfärs med baljväxter, är sojafärs ett bra alternativ, vilket kan användas och tillagas nästan exakt som kött.
3. Hur måltiden tillagad med tanke på säsong och miljö?
   I denna måltiden använde jag inte många säsongsvaror, vilket är bra ur miljösynpunkt. Säsongsvaror (vars säsong det för närvarande inte är) måste antingen importeras, vilket pga transportutsläpp inte är miljövänligt, eller odlas här i Sverige i dyra anläggningar som replikerar en viss årstid eller klimat.
      Man kan även välja närodlade varor. Närodlade varor tillverkas närmare, det säger sig självt, och vad det innebär att transportsträckan minskar markant, vilket resulterar i mindre utsläpp och avgaser, vilka annars skulle ha kommit ut i atmosfären och bland annat bidragit till global uppvärmning.
4. Kan måltiden göras billigare? Hur?
   Man skulle kunna ersätta de ekologiska varorna med icke ekologiska. Detta är sämre för miljön, då icke ekologiska grönsaker besprutas av ämnen som kan vara skadliga, och icke ekologiskt kött tillverkas av djur som har ätit besprutad mat eller på annat sätt fått i sig dessa potentiellt skadliga ämnen. Men det är en möjlighet att köpa icke ekologiska varor, de är trots allt väsentligt billigare.
5. Vad tyckte du om matens utseende, smak och konsistens samt måltidens sammansättning?
   Jag blev faktiskt mycket nöjd med den måltiden som blev resultatet, måltiden blev mycket smakrik och smakade bra, och såg bra ut också. En liten tabbe jag gjorde var att jag helt glömde tänka på tallriksmodellen och att det behövs lite grönt också. Lyckligtvis fick jag lite sallad av Emilias grupp, vilket fullbordade min måltid.
6. Vad kan du förbättra till nästa gång?
   Först och främst gå igenom noggrant vad jag ska ha med i måltiden och se till att jag har alla delar (dvs inte glömma sallad).

Reflektion om tvätt

De personerna jag intervjuade var dumt nog personer ur en enda åldersgrupp (åldersomfång 40-50), däremot bodde de under olika förhållanden (olika hus, olika kulturer, olika vanor osv, vilket kan påverka vanorna). Den vanligaste frekvensen att tvätta var 2 ggr per vecka med jämnt mellanrum, en av personerna svarade dock att allt tvättande skedde på helgen. Man var i alla fall överens att man inte skulle tvätta för ofta, utan vänta tills man har en hög med tvätt och först då ta itu med den. Intervjupersonerna var överens att man inte skulle tvätta på en temperatur högre än 60° C, för att spara på energi, vilket jag tycker är lite konstigt, med tanke på att två av personerna bor i lägenhet och inte borde bry sig lika mycket om el- och vattenkostnader.

   Alla personer kände igen och visste vad de olika tvättsymbolerna står för. En av personerna, en kvinna, visste också att pricken inuti strykjärnet betyder max 100° C. Ingen man kände till den detaljen.
   

   En skillnad som jag la märke till var att personer som bor i hus och har egen torktumlare rekommenderade att inte använda den och ersätta den med att lufttorka för att spara på el, samtidigt som personer i lägenhet sa att man inte har ett val, då det inte finns plats att lufttorka, och där elkostnaderna för torktumlaren ändå inte spelar någon större roll för en.

   Det fanns lite olika åsikter till varför man skulle skilja mellan mörka och ljusa kläder, vilket jag tyckte var ganska intressant. En person berättade att de sorterade färgerna för att kunna tvätta med olika temperaturer för att spara på energi. Den förklaringen tyckte jag var smartare än följande: man ska sortera kläderna, så att man inte måste köpa nya kläder så fort de vita har blivit fula. Den personen brydde sig alltså mer om utseendet än miljön eller ekonomi.
   När det kom till frågan vem som skötte tvätten började resultaten skiljas åt. En person berättade att hela familjen hjälpte till i tvättprocessen, med olika uppgifter. Mamman och pappan skötte själva tvättmaskinen, barnen turades om att gå till tvättstugan för att torktumla (familjen bor i lägenhet utan torktumlare). Alla viker sedan ihop sina egna kläder. Denna familjen har västerländsk bakgrund, som har mer jämställdhet mellan kvinna och man än andra kulturer, t ex mellanöstern. En av personerna var just från mellanöstern och berättade att det bara var kvinnan i hushållet som skötte tvättandet, med mycket lite hjälp från resten av familjen. Detta tror jag har att göra med att det anses vara kvinnans uppgift att sköta om hushållet i vissa religioner i mellanöstern, och att det helt enkelt har följt med till Sverige. Denna kulturkrock tyckte jag var intressant.

Jag tyckte faktiskt det var intressant att intervjua folk och fråga om deras tvättvanor, just eftersom man fick en bättre insikt på hur hushåll annat än ens eget fungerar, och hur kultur påverkar sysslor, vilket är något man inte brukar tänka på särkilt mycket, men kanske är värt att fundera på. Det var också bra att få små men bra tips om hur man ska tvätta så effektivt som möjligt, vilket kan vara användbart i framtiden.

Jag tyckte att tre personer var ett lagom antal, då man inte behövde använda så mycket tid för själva intervjun och att sammanställa datan, utan hade tid till att skriva rapporten.

Källkritik inför abortdebatten

För abortdebatten använde jag mig av främst av RFSU. Mer om RFSU senare. Jag använde också mig av Wikipedia, där det fanns mycket statistik (På RFSU fanns det också statistik). För vissa av argumenten använde jag olika online-forum där man kunde läsa om olika åsikter. Många av argumenten på forumen var baserad på mycket statistik. Den statistiken dubbelkollade jag sedan på både RFSU och Wikipedia, för att vara på den säkra sidan. Jag använde mig också delvis UMO och 1177 Sjukvårdsupplysningen, som båda är faktagranskade av experter inom ämnet, vilket gör de trovärdiga, vilket förstås förstärks av att alla visar samma information.

Här är min bedömning angående RFSU:

RFSU - riksförbundet för sexuell upplysning, arbetar med att lära folk om och dela ut kunskap om sexualitet och sexualpolitik.

   RFSU grundades 1933, så de har mycket erfarenhet och borde veta vad de pratar om. Dessutom, ifall de har varit här så länge har de nog också sett utvecklingen om sexualpolitik och kunskap om sexualitetsmedicin, så de kan nog också dra samband och slutsatser bättre.

   RFSU's hemsida är mycket informationsrik, full med länkar och information om organisationen, deras arbete, och massvis med kontaktinformation. Organisationen är aktiv för att ge ut information, med över 20 förgreningar landet runt. Det tyder på en mycket seriös och trovärdig organisation.

   Artikeln är publicerad i slutet av 2015, vilket gör den tidsmässigt aktuell.

   En sådan stor organisation är ständigt under samhällets skarpa kritiköga, så så fort något fel skulle begås, hade folk reagerat och det hade blivit rätt. Därför kontrollerar RFSU också sina källor.

   RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vilket innebär att de är helt oberoende av något parti eller religiösa trosuppfattningar, som kan påverka organisationens information om abortfrågan, graviditet och etik gällandes sexbrott, vilket kan sprida missuppfattningar och fördomar, och påverka läsare.