Reflektion om tvätt

De personerna jag intervjuade var dumt nog personer ur en enda åldersgrupp (åldersomfång 40-50), däremot bodde de under olika förhållanden (olika hus, olika kulturer, olika vanor osv, vilket kan påverka vanorna). Den vanligaste frekvensen att tvätta var 2 ggr per vecka med jämnt mellanrum, en av personerna svarade dock att allt tvättande skedde på helgen. Man var i alla fall överens att man inte skulle tvätta för ofta, utan vänta tills man har en hög med tvätt och först då ta itu med den. Intervjupersonerna var överens att man inte skulle tvätta på en temperatur högre än 60° C, för att spara på energi, vilket jag tycker är lite konstigt, med tanke på att två av personerna bor i lägenhet och inte borde bry sig lika mycket om el- och vattenkostnader.

   Alla personer kände igen och visste vad de olika tvättsymbolerna står för. En av personerna, en kvinna, visste också att pricken inuti strykjärnet betyder max 100° C. Ingen man kände till den detaljen.
   

   En skillnad som jag la märke till var att personer som bor i hus och har egen torktumlare rekommenderade att inte använda den och ersätta den med att lufttorka för att spara på el, samtidigt som personer i lägenhet sa att man inte har ett val, då det inte finns plats att lufttorka, och där elkostnaderna för torktumlaren ändå inte spelar någon större roll för en.

   Det fanns lite olika åsikter till varför man skulle skilja mellan mörka och ljusa kläder, vilket jag tyckte var ganska intressant. En person berättade att de sorterade färgerna för att kunna tvätta med olika temperaturer för att spara på energi. Den förklaringen tyckte jag var smartare än följande: man ska sortera kläderna, så att man inte måste köpa nya kläder så fort de vita har blivit fula. Den personen brydde sig alltså mer om utseendet än miljön eller ekonomi.
   När det kom till frågan vem som skötte tvätten började resultaten skiljas åt. En person berättade att hela familjen hjälpte till i tvättprocessen, med olika uppgifter. Mamman och pappan skötte själva tvättmaskinen, barnen turades om att gå till tvättstugan för att torktumla (familjen bor i lägenhet utan torktumlare). Alla viker sedan ihop sina egna kläder. Denna familjen har västerländsk bakgrund, som har mer jämställdhet mellan kvinna och man än andra kulturer, t ex mellanöstern. En av personerna var just från mellanöstern och berättade att det bara var kvinnan i hushållet som skötte tvättandet, med mycket lite hjälp från resten av familjen. Detta tror jag har att göra med att det anses vara kvinnans uppgift att sköta om hushållet i vissa religioner i mellanöstern, och att det helt enkelt har följt med till Sverige. Denna kulturkrock tyckte jag var intressant.

Jag tyckte faktiskt det var intressant att intervjua folk och fråga om deras tvättvanor, just eftersom man fick en bättre insikt på hur hushåll annat än ens eget fungerar, och hur kultur påverkar sysslor, vilket är något man inte brukar tänka på särkilt mycket, men kanske är värt att fundera på. Det var också bra att få små men bra tips om hur man ska tvätta så effektivt som möjligt, vilket kan vara användbart i framtiden.

Jag tyckte att tre personer var ett lagom antal, då man inte behövde använda så mycket tid för själva intervjun och att sammanställa datan, utan hade tid till att skriva rapporten.