Det finns olika slags celler, nämligen växtceller, djurceller, svampceller och bakterier.
Djurceller
Djurceller har ett cellmembran. Cellmembranet håller ihop cellen, och ser till att rätt ämnen blir insläppta i cellen, och att rätt ämnen blir utsläppta.
I mitten av cellen finns cellkärnan. I cellkärnan finns djurets eller människans gener, som består av DNA, en lång molekyl som bestämmer hur människan eller djuret är, vilka egenskaper den har.
 |
| © Anders Henriksson, TitaNO Biologi, Gleerups Utbildning |
Växtceller
Växtcellerna har liksom djurceller ett cellmembran, men utöver det har de också en cellvägg. Cellväggen ser till att växten håller sin form, och gör växten stadigare. Växtceller är mer fyrkantiga än djurcellernas runda och ibland oregelbundna form.
Växtceller har också en cellkärna med DNA, precis som djurceller.
De flesta växtceller innehåller små korn som innehåller klorofyll, vilket gör dem gröna. Klorofyllet gör att växterna kan fånga och lagra energi från solen (ljusenergi), vilket cellerna behöver för att leva. Djurceller, som inte innehåller klorofyll, kan inte göra det.
 |
| © Anders Henriksson, TitaNO Biologi, Gleerups Utbildning |
Svampceller
Svampceller har en cellkärna som innehåller DNA, precis som djurceller och växtceller.
Svampceller har också cellmembran och cellvägg, som växtcellerna. Den största skillnaden mellan en svampcell och en växtcell, är att svampceller inte kan få energi ur solljus, då de inte innehåller klorofyll.
 |
| © Anders Henriksson, TitaNO Biologi, Gleerups Utbildning |
Bakterier
Bakterier har också en cellvägg och ett cellmembran, precis som svamp- och växtcellerna, men ingen cellkärna. Bakteriens DNA flyter alltså omkring inuti cellen, och detta är unikt för bakterier.
De flesta bakterier har inte klorofyll i sig och kan därför inte använda solen som energikälla, men det finns undantag, nämligen blågröna bakterier. Dessa innehåller klorofyll, och kan därmed omvandla ljus till energi.
Bakterier förökar sig genom att dela sig. Vid ultimata förhållanden tar det inte mer än 20 minuter. Det innebär att efter bara ett dygn, kan det ha gått upp från en bakterie, till över 2 triljarder (2 med 21 nollor bakom)
 |
| © Anders Henriksson, TitaNO Biologi, Gleerups Utbildning |
Olika bakterier
Det finns tre olika former av bakterier, kocker, baciller och spiriller.
Kocker
Kocker är runda och ser ut som små kulor. De kan sitta fast i varandra på olika sätt, och då kallas de för olika saker. Sitter de på rad, kallas de streptokocker. Stafylokocker är kocker när de sitter ihop i klumpar som liknar druvklasar.
 |
| Detta är stafylokocker |
 |
| Streptokocker |
Baciller
Baciller är bakterier som är stav-formade. Även baciller kan sitta ihop på olika sätt.
Spiriller
Den sista formen av bakterier heter spiriller, och ser ut precis som spiraler, som namnet tyder på. På änden av dessa spiraler finns små trådar, eller svansar, som spirillerna använder för att simma genom att vifta dem fram och tillbaka.
Virus
Ifall man blir sjuk, är ofta virus orsaken, och inte bakterier, exempelvis vanlig förkylning.
Virus är många gånger mindre än bakterier.
Virus består av ett litet skal som innehåller arvsanlag. Virus lever på och förökar sig med hjälp av växt- och djurceller, eller bakterier. De tar sig in i cellen (det ser lite ut som en rymdsond som landar, eller en liten robot, se bild), och tömmer sig själva på sina arvsanlag så att cellerna luras till att tillverka nya likadana viruspartiklar, så att cellen till slut spricker och släpper ut alla kopior. Dessa kopior är nya virus, som nu söker sig till nästa cell för att föröka sig. Detta leder till att virus kan sprida sig så snabbt som de gör, och därför blir vi snabbt sjuka.
Något som kan vara bra att veta är att ifall man är förkyld kommer det inte hjälpa att ta penicillin, eftersom förkylningar oftast orsakas av virus, och penicillin inte biter på virus.
 |
Det är flimret i kanterna som är virus som intar cellerna,
i det här fallet handlar det om streptokocker |
 |
Ett virus intar en cell
© dbscience3 @ https://dbscience3.wikispaces.com/Sienna
|
Försvar mot bakterier
Nåt man kan göra för att förhindra bakteriespridning, är att tvätta händerna efter toalettbesök, och innan vi ska laga mat. För att hindra bakterier från att föröka sig i mat, kan man salta, torka, eller kyla maten. Man kan också frysa maten, då håller den sig ännu längre. bakterier trivs nämligen inte där det är torrt eller kallt. De gillar inte heller alldeles för mycket värme, för när man kokar eller steker mat, dödar man alla bakterier, vilket gör maten säker att äta.
Vårt immunförsvar tar hand om de flesta skadliga bakterierna, men ibland kan man behöva antibiotika, exempelvis Penicillin. Man ska dock inte ta det för mycket eller för ofta, eftersom bakterierna vänjer sig vid ”giftet”, och bildar bakterier som motstår penicillinet. Det kallas evolution.
