Frågor, s. 45

1. Medier är tjänster som informerar och underhåller folk. Sociala medier hjälper folk att hålla kontakt. Massmedier är ”envägsmedier” som går ut till en stor publik. Den median jag använder mest är Youtube. Några andra exempel på medier jag använder är nättidningar och övrigt internet. Några medier som inte är internet-relaterade som jag använder är filmer, böcker och ljudböcker.
2. När medier kallas för tredje statsmakten är det för att förklara att den har mycket makt och påverkan över samhället. Det är den tredje, efter regeringen och riksdagen. Ett exempel på hur medierna kan påverka, är om de skriver om ett företag som gör något fel eller dåligt. Om det till exempel kommer ut att ett stort jeansföretag använder barnarbete som arbetskraft, kommer det företaget nog att bojkottas av de flesta.
3. Vår press- och yttrandefrihet är en viktig del av vår grundlag. Om vi inte hade haft fri media och så
4. Pressombudsmannens uppgift är se till att allt som skrivs i pressen är okej, och att personer som känner att de blivit dåligt behandlade i media, får artikeln borttagen eller problemet löst på annat sätt. Det är viktigt för att bland annat skydda folks privatliv, eller att se till att ingen blir vidare kränkt. Om tidningen fälls, bör den ansvariga utgivaren betala böterna, men i vanliga fall betalar staten det. En annan viktig sak är att tidningen måste publicera om de blir fällda. Samma sak gäller med TV och nyhets-sändningar.
6. Nyhetsvärdering är när man värderar olika nyheter och väljer ut sådana som folk kommer tycka är intressant i tidningar och TV. Först och främst ska nyheten vara ny. Om det pågår ett krig, till exempel, skrivs det inte om det varje dag, då det inte händer så mycket olika saker. Det som beskrivs i nyheterna ska också har hänt nära oss. Till exempel, skulle du bry dig mer om en nyhet som handlar om skottlossning i Lund, eller skottlossning i Umeå? Men det måste inte bara vara geografisk närhet, utan kulturell. Ta USA som exempel. Vi bryr oss vad som händer där, fast det inte är så nära geografiskt. Man bryr sig också mer om nyheter som chockerar, handlar om kända människor eller avslöjar orättvisor. Det är också viktigt att nyheten väcker känslor. Därför har negativa händelser ofta en större chans att ny ut till folk, jämfört med positiva händelser. T ex, vad är en större nyhet tycker du: ett bombdåd i Boston eller att bombaren hittas av polisen?
7. Det är viktigt att det finns många olika tidningar och tv- och radiokanaler med olika ägare så att man inte får en vinklad bild av verkligheten. Med olika ägare får man en bredare bild. Om t ex det bara finns en tv-kanal, och den ägs av Socialdemokraterna, kommer den antagligen vinkla nyheter så att Socialdemokraterna verkar bra. Om det är en nyhet om välfärd eller så, kommer den tv-kanalen få det att verka som att det är Socialdemokraternas fantastiska programs förtjänst. En annan anledning till att det är bra med olika tidningar och tv- och radiokanaler med olika ägare, är att de är riktade för olika mottagare. Det finns alltså t ex en radio-kanal som är riktad 
8. Public service är reklamfria tv- och radiokanaler som inte sänder program som ska få så många tittare så möjligt (vilket många andra bolag gör), utan istället är ute efter att nå ut till en bredare publik. Därför sänder de program som alla i Sverige, oavsett vilken kultur eller bakgrund man har, kan titta på. Public service-bolag sänder också program för döva och hörselskadade. Eller musik som bara ett fåtal gillar.
   I Sverige finns det tre public service-bolag, nämligen Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR). SR sänder bland annat Melodifestivalen
   Public service finns inte bara i Sverige, utan i många andra länder också. BBC, i Storbritannien, är public service. Då public service inte visar reklam och därför inte kan finansieras på det sättet, använde de sig av tv-licens. Det betyder att man måste betala för att se på kanalen.
   
   
   
   
   Fortsättning följer...

Civil olydnad - frågor

1. Greenpeace-aktivisterna bordade fartyget Nordica för att hindra det från att komma till Arktis-Alaska-området, där oljeföretaget Shell ville provborra efter olja. Aktivisterna var rädda att provborrningarna skulle leda till oljeutsläpp.
2. En aktivist är någon som kämpar för något de tror på, och som är redo att bryta mot lagen för att få sin poäng att nå fram.
3. Ett känt exempel är när man tar eller släpper ut djur som ska användas till djurförsök. Att strejka kan också vara en form av civil olydnad. Saltmarschen ledd av Mahatma Gandhi är också civil olydnad. Gandhi är nog den mest nämnvärda personen inom civil olydnad, och ofta den som förknippas med titeln grundaren av civil olydnad.
4. 1 Gömma papperslösa flyktingar.
   Jag har valt att gömma papperslösa flyktingar som nummer 1 på min lista, eftersom jag tycker att människor som har kommit från ett land där det är krig, eller där man lever under miserabla förhållanden, också ska ha rätten att få vård, mat osv, vilket de kan få i Sverige. Dessutom valde jag denna punkt för att den inte har så stora konsekvenser för Sverige, såvida man inte gömmer hundratusentals flyktingar.
   2 Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.
   Djurförsök är inhumana, och jag tycker inte det är rätt att utföra försök på djur för att kolla ifall det är dåligt på människor. Ska människor ha produkten, då får de minsann testa den själva. Att släppa ut djuren hur som helst (om det nu är det som menas med punkten), tycker jag dock är lite dumt. Antingen ger man dem ett riktigt hem, där djuren kan bo, eller så ställer man sig i vägen för en djurtransport. Men att släppa ut djuren kan hindra trafik, orsaka trafikolyckor och massiva förseningar, om man har en massa marsvin som springer runt på stadens gator. Att göra det tycker jag är lite ansvarslöst.
   3 Hindra export av svenska vapen till krigförande land.
   Även om det inte är bra med krig och många oskyldiga personer dör, tycker jag det är fel att hindra Sveriges vapen export. Vapenexporten är en av Sveriges största, om inte den största exporten och viktig för Sveriges ekonomi. Jag tycker att man helst ska låta den vara, och om man vill visa att man tycker den är är dålig, då ska man demonstrera på andra sätt.
   4 Sabotera fartyg som jagar val.
   Att sabotera ett fartyg som är till för att jaga val med är för mig över gränsen av civil olydnad. Civil olydnad ska vara att på ett fredligt sätt protestera, men vid skadegörelse tycker jag att det går för långt. Man kan t ex istället ställa sig i vägen för landbryggan, så att jägarna inte kommer till själva båten, och på så sätt få de andra att förstå att valjakt inte är bra, eller att man borde ändra nåt med den.
   5 Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.
   Att blockera en transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk kan vara mycket farligt, och kan ha förödande konsekvenser för miljön och ekonomin (bland annat jordbruk) ifall något råkar läcka pga blockeringen. Man ska demonstrera på andra sätt, som inte involverar fara för landet.
5. Andra i klassen har förstås olika listor med rangordningar olik min. Det kan bero på att de har påverkats av sin uppväxt och har lärt sig att vissa saker är viktigare än andra. Det kan också bero på att man inte kan så mycket om just det ämnet. Jag till exempel, skulle förmodligen sätta punkten om vapentransporten längre ner, om jag visste att vapenexporten var viktigare för Sverige än vad jag tror.

Lag och rätt - frågor

1. Vi har skrivna regler, normer och lagar för att samhället ska kunna fungera. På grund av lagar och regler blir vi straffade om vi gör något dumt, t ex misshandel. Man kan hamna i fängelse, där man ska lära sig vad som är rätt och fel. Efteråt gör man det kanske inte igen. Normer ser bland annat till att rulltrappor är ett snabbt sätt att ta sig fram på, eftersom det finns en norm att man går till vänster och står till höger. Då kan folk som har bråttom snabbt springa förbi de som står. Regler är som riktlinjer som ser till att inget dåligt händer på en specifik plats. På en arbetsplats t ex, där man använder maskiner som kan vara farliga, är det bra att ha regler som säger hur man ska använda maskinen, att inte använda den när andra personer står för nära en osv. På grund av dessa regler undviker man olyckor och ser till att det blir ett säkert ställe att vara på. På sportplatser, t ex vid en fotbollsmatch, har man också regler för att bland annat se till att ingen skadas, och att inget av lagen ska ha en orättvis fördel. 
2. Först kommer regeringen med en proposition, ett förslag till en lag. Riksdagsledamöter kan också komma med förslag, och i det fallet kallas förslaget för motion. Dessa är ofta motförslag till regeringens propositioner. Förslagen hamnar i riksdagens kammare, där talmannen talar om dem. Efter det kommer förslaget till utskottet, där förslaget analyseras av olika experter för att se ifall det kommer fungera. Samtidigt diskuteras förslaget i små partigrupper i riksdagen, och det bestäms vad som ska tyckas om det. Sedan debatterades det i riksdagen och ett slutgiltigt beslut fattas. Riksdagen skriver en riksdagsskrivelse till regeringen, i vilken den (regeringen) får veta vad som beslutats i riksdagen. Sedan är det regeringens uppgift att se till att förslaget träder i kraft.
3. Det finns flera olika anledningar till varför människor begår brott. Oftast är anledningarna arv och miljö. Med arv menas att vissa gener, som leder till bristande inre kontroll, vilket i sin tur leder till att man lätt kan hamna i bråk, konflikter och därmed brottslighet, nedärvs till kriminella personers barn, så att de kanske också blir kriminella någon dag. Den andra vanliga anledningen till att folk begår brott är på grund av miljön. Det innebär att barn som växer upp runt brott och brottslighet, har en högre sannolikhet att själva bryta mot lagen, än barn som växer upp i en ordentlig miljö, utan kriminalitet. Det räcker faktiskt att miljön man växer upp i är stökigare än i vanliga fall, för att det ska vara en högre sannolikhet att bli kriminell. Ett annat exempel på hur uppväxtmiljö kan påverka framtida brottslighet, är om man växer upp i ett samhälle med mycket alkohol och andra droger, t ex ifall ett barn har föräldrar som dricker mycket, kan det leda till att barnet, på grund av att föräldrar inte kan ta hand om det eller inte kan leda det genom livet, hamnar i fel kretsar (t ex olika gäng) där det begås brott. Om detta händer blir barnet antingen vant vid brott och tycker inte det är så hemskt, eller så tvingas hen att utföra eller vara med på att utföra ett brott, för att stanna kvar i gänget.
   En annan anledning till varför miljön man lever i kan leda till att man begår brott, är att området man lever i har en dålig ekonomi, arbetslösheten är hög och människors inkomst låg. För att överleva måste man då försörja sig på annat sätt, och de sätten är inte alltid lagliga, t ex droghandel / -langning. Att handla med droger kan också leda till att man själv provar, och sedan blir beroende. Att vara beroende kan i sin tur leda till att man behöver tjäna mer pengar till de dyra drogerna. De sistnämnda sätten att tjäna pengar är antagligen, på grund av att man redan umgås i de typer av kretsar, olagliga.
4. Först blir ett brott känt av polisen. Antingen så leder det till omedelbara böter, som vid t ex fortkörning, eller så leder brottet till en förundersökning. Då undersöker polisen ledtrådar och bevis, och en person blir antagligen misstänkt. Ifall den misstänkte är under 15 år, kopplas socialnämnden in och tar över. När åklagaren får reda på brottet bestämmer hen om det ska eller inte ska väckas åtal (för att det t ex inte finns nog med bevis), eller om den misstänkte ska böta. Om åklagaren bestämmer sig för att åtal ska väckas, bestäms en tid för huvudförhandlingen. Huvudförhandlingen är det de flesta kallar rättegång; den del av utredningen där domen faller. Domen kan vara böter, villkorlig dom, fängelse, vård, eller så blir man frikänd. Vid villkorlig dom får man ett lindrigare straff än vad brottet man begått egentligen ska bestraffas med, men om man inte har lärt sig nåt och begår ett brott igen, då blir straffet hårdare än vad det annars skulle vara. Det finns också en dom som heter skyddstillsyn, vilket delas in i övervakning, då man får ”gå fri” medan blir övervakad, och samhällstjänst, då man får t ex städa ett visst antal timmar.
5. a) Huvudförhandling är delen av rättegången då domen faller. Den är offentlig så att alla få möjlighet till en rättvis rättegång. Är den offentlig, kan allmänheten se att den går rättvist till, dessutom kan den tilltalades och målsägandes vänner, bekanta och släktingar vara där, bland annat för att ge stöd. Dessutom kan allmänheten se hur en rättegång går till, och hur staten arbetar, så att man t ex kan svara på frågor som denna i skolan.
   b) Det finns undantag, då rättegången inte är offentlig. Rättegångar angående sexualbrott är t ex inte offentliga, då den åtalade och åklagaren kan tycka ämnet är för känsligt och privat för offentligheten. Och ifall barn och ungdomar har med brottet att göra, då är också huvudförhandlingen bakom lyckta dörrar. Det sista undantaget är Rikets Säkerhet, om saker som förhandlas har med t ex läckt information om försvaret att göra, borde inte allmänheten få reda på den (informationen), som ju kommer vara ett viktigt ämne i förhandlingen.
6. Om någon av de olika båda parterna är missnöjda med huvudförhandlingens dom, kan de överklaga. Om domen överklagas, tas fall från tingsrätten upp i hovrätten. Om en dom i hovrätten överklagas, tas det upp i Högsta domstolen. Dock tas endast ett fåtal fall upp i hovrätt och Högsta domstolen (vanlig misshandel eller mord tas inte upp). Ifall någon har överklagat i tingsrätt, men fallet liknar ett tidigare, redan löst, fall, kommer t ex hovrätten fälla en likadan, eller i alla fall snarlik, dom. Ett exempel på något som kan tas upp i hovrätt är när någon har överklagat i tingsrätt, och fallet inte liknar något tidigare. I vissa fall, när det t ex gäller en viktig eller berömd person, tas fallet upp i hovrätt. Ett exempel på det är Palmemordet. Det räcker att en av parterna överklagar för att det ska gå vidare.
7. Tvistemål är ungefär ett rättsfall där inget brott har begåtts, utan att man bara är oense om något. Det kan handla om något någon har köpt, och att det visar sig att det är något fel på varan, och då försäljaren och kunden inte kan komma överens. Ett mycket vanligt exempel är om något har gått fel med renovering eller måleri, och man inte kan bestämma sig vad man ska göra. Ett annat exempel är om någon i en familj dör, och man inte kan dela upp arvet (pengar och ägodelar). Om två personer ska skiljas, och de inte kan komma överens om vem som ska få huset, bilen, tv:n och framför allt vårdnaden av barnet/barnen, är det också ett tvistemål.
8. Om man som ungdom under 15 begår brott får man milda straff som böter eller samhällstjänst. Om polisen tror att det kan ha något att göra med hemmet, kopplas socialtjänsten in och man har ett samtal med vårdnadshavare och barn. Ifall socialtjänsten anser att det är nödvändigt, flyttas barnet till ett fosterhem, och det är ett beslut som varken barnet eller föräldrarna kan överklaga. Man kan också hamna på ungdomsvårdsskola. En ungdomsvårdsskola är som en skola man bor på, där man har eget rum eller där man delar rum med någon. Tanken med ungdomsvårdsskolor är att man ska få en utbildning fast man har begått brott. Utbildningen delas upp i teori och praktik. Om man vill kan man också få samtalshjälp av en psykolog. Det finns olika slags ungdomsvårdsskolor, öppen och sluten. På en sluten ungdomsvårdsskola får man oftast röra sig fritt inom skolan, men man får inte gå ut när man vill. I en öppen ungdomsvårdsskola få man gå därifrån när man vill, men det är få som gör det, då skolan erbjuder hjälp av olika slag, mat och husrum. Man kan också få samtalshjälp av en psykolog om man vill. Även fast det är ovanligt, händer det att någon rymmer från en ungdomsvårdsskola, då oftast pga drogberoende (att man är så beroende av det att man känner sig tvungen att rymma därifrån och ta droger) eller kärlek (att man har flickvän/pojkvän utanför fängelset). Om man rymmer från en ungdomsvårdsskola och blir fasttagen, hamnar man i ungdomsfängelse. Ungdomsfängelse är ganska likt ungdomsvårdsskola, men det finns några skillnader. Oftast har personer som finns i ungdomsfängelse begått grövre brott än de på ungdomsvårdsskola. Det finns i regel äldre personer (18 - 20 år) där, jämfört med ungdomsvårdsskolornas 15 - 19 år. Ungdomsvårdsskolor brukar inte ta upp ungdomar som är 19 år, men man kan stanna där tills man är 19. En annan skillnad är att man på en sluten ungdomsvårdsskola får lämna sitt rum, men inte byggnaden, samtidigt som man på i ett ungdomsfängelse blir inlåst på sitt rum och inte får lämna det.
   En annan sak som händer när en ungdom begår brott (när vem som helst begår ett brott faktiskt), är att man hamnar i polisens straffregister. En konsekvens av det är att man får inte övningsköra eller ta körkort, vilket många förstås vill. Dock tas man i Sverige och andra vanliga länder bort från registret efter några år, så man kan fortfarande ta körkort senare i livet. Det finns dock vissa länder (t ex USA och Ryssland) som inte tar bort en från deras straffregister för Sverige, och sedan inte låter en resa in i landet. Ett exempel: En svensk 53-åring ville vara häftig och råna en butik beväpnad med kniv när han var 17, får inte åka på semester i Los Angeles 36 år senare.
9.  
10. Brottsoffer kan få hjälp av brottsofferjouren. Brottsofferjouren är till för att hjälpa personer som har utsatts för brott på olika sätt, t ex med psykologhjälp om personen har utsatts för hot som påverkat dem mentalt eller kanske om brottet som begåtts har lämnat dem med hemska minnen och syner. Brottsofferjouren hjälper också till att förbereda inför rättegång, och de kan också hjälpa vittnen med att vittna. Om brottet har lämnat en fysiskt skadad, t ex om man har ett brutet ben efter misshandel, betalar brottsofferjouren för sjukvården. Andra tjänster som brottsofferjouren erbjuder är advokat, sjukskrivningar och ersättningar (t ex för förlorad arbetsinkomst, om man som följd av brottet inte kan arbeta och tjäna pengar).
    Om jag skulle vilja förbättra förbättra något med brottsofferjouren, så skulle jag önska att det skulle finnas fler brottsofferjourer än det finns idag. I nuläget finns det bara vissa städer som erbjuder en brottsofferjour, och jag tycker att det borde finnas fler, så att det blir lättare för folk som bor i en stad utan någon brottsofferjour att få hjälp. Det finns faktiskt personer som väljer att inte kontakta brottsofferjouren, för att de bor för långt ifrån, och det är ju inte bra. En annan sak som jag vill ska ändras är att den räkningen på 500 kr som alla dömda brottslingar betalar till brottsofferjouren, ska höjas till minst 1000, och ifall brottet är värre, upp till 2500. Med de pengarnas kan brottsofferjouren hjälpa ännu fler personer som har blivit utsatt för ett brott och  behöver hjälp.
11. Polisens uppdrag är att minska brottslighet och se till att vi är trygga. De ska inte bara att lösa brott som begåtts, utan även att förhindra dem från att faktiskt begås. De förebygger brott bland annat genom att arbeta tillsammans med kommuner och skolor, hålla föredrag osv, och hindra folk, främst ungdomar, från att komma i kontakt med brottslighet och andra olagliga saker som t ex droger. Polisens uppgift är också att ge tillstånd till, eller att förbjuda, demonstrationer, stora konserter eller försäljning av fyrverkerier och smällare. Om man ansöker om pass, är det polisens uppgift att ta tag i det och verkställa det.
12. Interner får hjälp av kriminalvården, en myndighet som tar hand om fängelser. De övervakar också de personer som till exempel har skyddstillsyn. Interner kan få hjälp med att komma bort från kriminalitet och kanske drogmissbruk. Varje intern har en egen plan som ska hjälpa en med att komma bort från kriminalitet. Interner får också möjlighet till att studera, då många som sitter i fängelse inte har studerat färdigt.
13. Jag är generellt mot dödsstraff, dock kan jag förstå hur folk som är för det tänker.
    Varför har man förresten dödstraff? Jo, bland annat för att skrämma folk från att begå brott. Men en undersökning utförd av New York Times år 2000, bevisar motsatsen. I de stater i USA där dödstraff är tillåtet, begås 4,8 till 10 % fler mord jämfört med de andra staterna där dödsstraffet är avskaffat. Det måste förstås inte betyda att de olika faktumen har med varandra att göra, men samma undersöktes i Kanada. Sedan man avskaffade dödsstraffet 1976, har antalet brott per 100 000 invånare sjunkit med 43%, och det säger helt klart att dödstraff inte sänker brottsligheten i ett land. Så vad är meningen med att ha dödsstraff ifall det inte sänker brottslighet?
    En annan anledning till att jag är mot dödsstraff är att vissa dödsstraff, som faktiskt används än idag, är totalt inhumana och brutala, som t ex stening eller piskrapp. Sådana metoder tycker jag inte borde finnas, utan att döden ska vara snabb och smärtfri, ifall man verkligen måste avrätta någon. Jag kan förstå varför det i vissa fall kan vara nödvändigt, ifall det inte finns en annan utväg än att avrätta personen. T ex att personen har viktig information om exempelvis försvaret, och den kommer att vilja sprida den informationen. I ett fängelse kommer informationen spridas som en löpeld, och av någon anledning finns inga andra möjligheter. Då kan jag nästan tycka det är okej.
    En annan dålig sak med dödsstraff är att oskyldiga riskeras att dödas. Några exempel är Colin Campbell Ross, Timothy Evans och Teng Xingshan. Ifall en person avrättas, och man senare upptäcker att den var oskyldig, kan man inte återställa det. Däremot, ifall den personen döms till fängelse istället, kan allt rättas till och den oskyldige kan släppas fri.
    Som slutsats så är jag inte positiv till dödsstraff, men jag kan förstå fall där det inte finns en annan möjlighet.