Konsthistorisk parafras; Vincent van Gogh - Stjärnenatt (Starry Night)

Jag har i detta arbetsområde gjort en parafras utefter Vincent van Gogh's magnum opus Starry Night, eller Stjärnenatt. Målningen tillhör epoken post-impressionism. Under själva impressionismen var trenden att snarare fokusera på att fånga ett ögonblicks känsla och intryck, istället för att försöka avbilda motivet verklighetstroget. Detta var för att kameran började bli vanligare och vanligare, och målningar därför inte längre var nödvändiga för att få en bild av något. Man ville istället fånga ett intryck (impression) av ett ögonblick, och man fokuserade ofta på ljussättningen i sammanhanget. Konturerna av själv objektet var inte av vikt, huvudsaken var att man upplevde samma känsla av tavlan som om man var på plats vid målningens motiv. Denna ideologi eller "standarden" om hur man skulle måla, gjorde att vissa konstnärer kände sig begränsade från att uttrycka sitt fulla potential och sina konstnärliga tankar, de ville inte behöva uttrycka endast intrycket av ett motiv, utan lägga vikt på andra aspekter. Detta var början på postimpressionismen, ett slags avvikande från impressionismens begränsningar. En sak som var vanligt numera var att fokusera på att avbilda motivet mer verklighetstroget, och detta kan man känna igen i Stjärnenatt. Van Gogh målar landskapet med tydliga konturer, linjer och detaljer, vilket känneteckar postimpressionismens tankar om att avbilda motivet verklighetstroget. Samtidigt finns impressionismens uppfattning om att avbilda ljusspelet, vilket syns tydligt på hans interpretation och återgivelse av himlavalvet. Man skulle kunna påstå att himlavalvet är målat ur impressionismens synvinkel, och landskapet ur postimpressionismen. Penseldragen med vilka himlavalvet är målat är korta och inte särskilt precisa, och detta påminner om impressionismen, då det viktigaste är färgerna och dess betydelse som helhet, när de alla bildar ett stort samspel av färger. Korta penseldrag var brukligt under impressionismens inflytande.

Här följer en jämförelse mellan förlaga och parafras utifrån punkterna denotation och konnotation.

Denotation (tekniskt sett inte en denotation, men en beskrivning av likheterna mellan de två verken)

I min parafras har jag varit mycket noggrann med att de olika motiven i målningen har exakt samma placering på bilden, för att så likt som möjligt replicera min förlaga. Enbusken i förgrunden av förlagan har jag ersatt med två upplysta höghus. Byn i bakgrunden är ersatt med en storstad, som lyser upp himlen. Kyrkan, i mitten av bilden, är i parafrasen ersatt av ett till höghus (i det här fallet Empire State Building, då dess avtunnande form kan liknas vid den av en kyrka).  är placerad på exakt samma ställe som kyrkan i byn, men reser sig istället upp ur en enorm storstad.

Konnotation (denna konnotation innehåller även små delar ur en denotation)

Starry Night, min förlaga, förmedlar en idyllisk känsla hos mottagaren. Den fridfulla lilla byn, med böljande kullar i bakgrunden visar ett typiskt landskap i södra Frankrike, med en mörk skog och en enbuske som reser sig högt i förgrunden, som visar naturens skönhet och fridfulla intryck (inte att förväxlas med romantiken!). Med min parafras har jag försökt att förmedla den raka motsatsen. Istället för det idylliska postimpressionistiska intrycket vill jag visa ett moderniserat, intensivt och ljust, kanske rent av motbjudande och obehagligt storstadssamhälle och dess negativa effekt på kringliggande landskapet. På förlagan är den stjärnhimlen klar och ljus, men i min parafras har avgaserna bildat en dimma som skymmer, och light pollution gör det omöjligt att urskilja några detaljer i himlakropparna eller andra ljusspel på himlavalvet (exempelvis ljus-"spiralen" i centrum av bilden), som är så tydliga och klara i Starry Night. Denna förorening i parafrasen ska symbolisera människans och industriella revolutionens inflytande på naturen, och att vi borde vara mer medvetna om vad vi gör mot atmosfären och vår natthimmel. När jag skapade min parafras sänkte jag kontrasten och kontrasten på himlavalvet, i syfte att ännu mer symbolisera en färglös, otydlig och utsuddad stjärnhimmel. Istället höjde jag mättnaden och intensiteten av den upplysta staden, för att verkligen framhäva de oangenäma ljusen. Vidare, de böljande kullarna i bakgrunden av förlagan är näst intill helt skymda i min parafras, då avgaser och ljus försämrar luftkvalitén och ljusföroreningen gör att man inte kan urskilja detaljer av de mörka kullarna. Detta symboliserar eller exemplifierar hur människan påverkar naturen.

Arbetsgång (en simpel beskrivning av konceptet)

Utan att gå in i för mycket detalj ska jag nu beskriva hur jag skapade min parafras i Photoshop, och mina förberedelser innan jag använde photoshop. Jag granskade min förlaga noggrant och kollade vilka delar och motiv i förlagan jag kunde föra över till min parafras, och hur jag kunde förändra eller anpassa dessa. Jag sökte sedan efter liknande och passande bilder på nätet, och jämförde vinklar och ljussättningar. Ett exempel är bergen i bakgrunden. Jag hittade en bild (på en norsk fjord) där bergen i bakgrunden var passande, både färgmässigt och ur rätt vinkel (perspektiv), vilket ledde till att jag valde den bilden (för att förtydliga: jag klippte ut bergen från bilden för att använda dessa i min parafras). Ett annat exempel (på ett motiv i förlagan som jag kunde föra över till min parafras, och hur jag kunde förändra eller anpassa detta) är byn och dess omgivande skogar, som jag ersatte med upplyst storstad. Redan från början visste jag att jag ville skapa en "moderniserad" version av Starry Night, så att ersätta landskapet med storstad var för mig ett naturligt val att förmedla det. Jag hittade endast ett fåtal bra bilder som passade mitt ändamål, men de som gjorde det, passade utmärkt. Jag ändrade senare färgen på dessa (från den mjukare färgen orange till en mer stickande grön) för att intensiteten i känslan av onaturlighet och grällt intryck skulle förmedla min utgångspunkt till parafrasen. Detta var endast två exempel, det finns naturligtvis otaliga fler, då originalbilden av van Gogh är relativt detaljrik, vilket för övrigt är ännu ett kännetecken på att bilden härstammar från postimpressionismen.

   Jag laddade in min förlaga i Photoshop och klippte och klistrade ihop de olika bitarna av bilder jag hittat på nätet, för att matcha positionerna till förlagan så exakt som möjligt. Jag matchade alla enskilda detaljer så noga som möjligt, även de andra små himlakropparna på himlen (allt för att göra parafrasen så lik originalet som möjligt).  När jag var någorlunda nöjd med placeringen, började jag justera olika färg- och ljusvärden vid de olika motiven, för att kunna förmedla parafrasens syfte så bra som möjlig. Exempel på detta är att mörka ner himlen och sänka kontrasten och mättnaden, för att ta bort fokus från himlens detaljer och färger. Jag höjde kontrasten, exponeringen och mättnaden staden (inklusive höghusen), detta för att framhäva det starka och ljusa färgspelet.

   Naturligtvis kan man förklara min process i Photoshop mycket mer ingående, genom att nämna precis alla tankar jag hade med mina olika val och ändringar, och att nämna alla motiv jag arbetade med var för sig (de små stjärnorna och ljusspiralen tog exempelvis förvånansvärt lång tid att färdigställa och för att bli helt nöjd med), men detta ger åtminstone en grund och inblick till hur jag jobbade för att skapa min parafras.

Unfinished Business - Filmprojekt VT16

Digital bild

Jag har valt att ta ett par bilder på Emil, och ändra en av dem på datorn. Jag har använt Adobe Photoshop CS6, men vilken version som helst borde gå bra. Detta är helheten på vad jag har ändrat:

1. Jag tog bort hans gamla öron med hjälp av "Content aware fill". Jag klippte ut hans öron från en annan bild och klistrade in dem (fast lite högre upp) på originalet och jämnade ut övergången mellan öronen och huvudet.

2. Jag ändrade hans ögonfärger till grön och röd med hjälp av denna sida, och gav honom ögonskugga.

3. Jag fyllde i hans ögonbryn med en brunaktig färg.

4. Jag gav honom läppstift.

5. Jag gav honom en näspiercing, en ögonbrynspiercing och örhängen på båda öronen.

6. Jag ändrade hans hårfärg med denna tekniken. Istället för att bara ändra en slinga valde jag att göra flera med flera olika, vilket är mer avancerat och svårare. Detta var resultatet av det:

7. Jag tyckte allt var lite för enkelt att bara göra det ovan, så jag valde att också ändra hans hudfärg. Jag valde en giftig grön för ansiktet och djup gul för öronen. Jag använde mig av masker och markeringar som jag sedan ändrade färgen på bara det specifika lagret. Detta var resultatet:

Jag valde att behålla båda versioner, eftersom jag ibland tycker den sista är lite för extrem, men jag är ändå stolt för den.

Beskriva och ändra på platser i skolan

Amfiteatern

Amfiteatern

Den första platsen är amfiteatern utanför matsalen. Amfiteatern är en nedsänkning i marken av betong och cement, med plankor av trä till bänkar. Där brukar 7:orna spela boll på rasterna, och det är där vi har skolavslutning vid bra väder. Men jag tycker att amfiteatern är så tråkig och grå. När man kommer dit på hösten är det lite deprimerande att se ett smutsigt och löv-fyllt stort hål i marken på väg till skolan. Jag skulle hellre vilja ha en gigantisk skyskrapa där, från vilken man kan se hela Skåne. Den ska ha samma design och arkitektur som resten av skolan, med samma gula tegelstenar och vita fönsterkarmar. Där är det tänkt att man ska kunna ha rast på byggnadens terrasser och balkonger. Högre upp får man också friskare luft än annars och med den friska luften kommer man kunna koncentrera sig bättre på lektionerna sedan. En win-win alltså. Om man kan koncentrera sig bättre på lektionerna, får man bättre betyg, vilket i slutändan leder till bättre jobb. Så för elevernas välmående och för vår lands framtid, låt oss göra denna idé möjlig. Vid speciella tillställningar kan man dessutom organisera bungyjump för dem som vill.

Korridorerna

Korridoren

Den andra platsen är i princip alla korridorer i skolan. Skolan är uppbyggd av flera byggnader, som i sin tur består av två husflyglar med två våningar. Dessa husflyglar förbinds av korridorer. Korridorerna används till att ta sig från en lektion till en annan, när nästa lektion är annorstädes. Jag tycker inte att korridorerna är särskilt estetiskt tilltalande, då de är tråkiga och långa, och inte har något speciellt att erbjuda. Dessutom används korridorerna som uppehållsrum på raster då man egentligen måste vara utomhus. Ibland när det är många som ska från ett klassrum till ett annat, händer det att det blir trafikstockning, dvs att man går in i de som kommer från andra hållet, vilket ibland kan leda till förseningar till lektionerna. För att undvika dessa förseningar i korridorerna tycker jag istället att man ska bygga in rullband (platta rulltrappor), sådana man har på flygplatsen. Rullbanden ska vara dubbelriktade, så att man kan ta sig till båda husflyglarna enkelt och snabbt.

Dessa rullband kommer också att vara en höjdare hos klaustrofobiker, som tycker de trånga korridorerna är otäcka, då man vistas i dem kortare tid.

Optisk konst

Här har jag ritat mitt namn i optisk konst, så att det ser ut som att det sticker ut från pappret:

Reflektion, Optisk konst

Metod

Jag ritade så att linjerna utanför bokstäverna var raka, och att linjerna på bokstäverna var något böjda uppåt, för att skapa en 3D-effekt.

Skapar bilden optisk effekt? Om inte, vad kan du göra för att utveckla?

Min skiss är inte så välgjord, jag ville mest testa hur det fungerade, så jag ritade bara olika delar av bokstäver jag ville träna på. Men man kan se en optisk effekt på de olika delarna av min skiss. På min riktiga teckning kommer jag att rita hela mitt namn, och konturerna av bokstäverna kommer jag att göra tunnare.

Är ditt namn tydligt? Om inte, vad kan du göra för att utveckla?

Mitt namn på skissen är inte tydligt, eftersom jag mer vilket testa hur det gick. Jag kommer göra ett bättre jobb och vara mer noggrann med min den stora teckningen.

Beskriv ett exempel som är tydligare än ditt eget och vad skillnaden är. Utgå från en kompis.

De flesta skisserna är bättre än min, just eftersom jag provade de olika teknikerna istället för att rita en hel bokstav. Jag tror dock att man kan lära sig mer av att kolla på min skiss, jämfört med någon annans

Fem små fotokurser

Makro

Makrobilder är bilder som är tagna mycket nära motivet.

Om man tar makrobilder blir skärpedjupet mycket mindre, dvs bredden där det finns skärpa blir mindre. Det betyder att det lilla motivet blir skarpt, medan förgrunden och bakgrunden blir suddiga. Här är ett perfekt exempel på det:

Kan du gissa vad bilderna föreställer?

Här är ett annat mycket bra exempel:

Rörelse

1/30 s slutartid

Bilden är ganska suddigt, för att motivet hinner röra sig medan slutaren är öppen.

1/1000 s slutartid

Bilden är inte alls lika suddig, men man kan fortfarande göra bilden skarpare.

1/4000 s slutartid

Vid sådana här hastiga slutartider blir bilden otroligt skarpa, men också mörkare, eftersom så lite ljus hinner in i kameran innan slutaren sluts. Den här bilden är tagen vid fullt solljus.

Ansikte med ljus

Här skulle man ta bilder på ett ansikte där ljuset faller på motivet från olika vinklar.

Framifrån

Här fördelas ljuset jämt på ansiktet ser ansiktet helt neutralt ut.

Från sidan

Den vänstra ansiktshalvan är upplyst, och höger halva är mörkare. Ansiktet ser också vanligt ut, eftersom vi är vana med att se ljuset komma från sidan.

Underifrån

Ljuset kommer underifrån och ansiktet ser läskigare och dramatiskare ut. Detta är för att vi inte är vana med att se ljuset komma från den vinkeln.

Förändra i datorn

Här skulle man förvränga ett ansikte så att det såg galnare ut.

Här är originalbilden och den förvrängda:

Originalet

Förvrängda bilden

Vänd på ansiktshalvan

Här skulle man kopiera ena ansiktshalvan, vända den och sätta den över den andra halvan. Det gör att ansiktet blir helt symmetriskt. Här är mitt ansikte på det sättet:

Här gjorde jag samma sak, fast med andra halvan:

Båda bilderna ser ut som helt andra personer än jag, vilket bevisar att inget ansikte är helt symmetriskt.

Mask - utvärdering

Vi fick uppgiften att gjuta gipsmaskar och sedan måla dem med valfritt motiv. Jag valde att göra en clown (med vidöppna ögon som stirrar) som skulle vara lite läskig, så att jag skulle kunna skrämma folk i mörkret… Clownen skulle ha rött/orangefärgat hår uppe på hjässan, och på sidorna vid öronen. Dess mun skulle vara stor med vita tänder, för att göra den mera läskig. De rynkande ögonbrynen och rynkorna på pannan, skulle tillsammans med den leende munnen bilda ett elakt leende och intryck. Lite svart under ögonen tänkte jag skulle göra masken ännu läskigare.

  I början av arbetsområdet tänkte jag ha två utbyggnader på min mask, nämligen två öron, se skisserna. I dessa öron tänkte jag hänga två metallringar, som örhängen. Den idéen skrotade jag, i brist på tid. Jag skulle behövt skapa öronen, väntat på dem att torka. Sedan hade jag behövt hitta metallringar, och jag hade behövt borra hål i öronen för dem. Därför skrotade jag idéen.

  Jag hade två skisser, och på den första hade jag istället för den slutgiltiga vanliga näsan med en röd prick ritat en grisnäsa. Grisnäsan hade också varit en utbyggnad, så jag skrotade den idéen, av samma anledning som att jag skrotade idéen med öronen.

  Ifall man jämför masken och skissen, ser man en stor skillnad. Jag tror att den största skillnaden ögat ser är för att ansiktsformen är annorlunda. Jag tycker också att ögonen och ögonbrynen på något vis blev annorlunda, så att masken ser snällare och mindre läskig ut än skissen. Det blev jag inte så nöjd med, för mitt mål var ju en läskig mask. Men Mats berättade att min mask hade fått kommentarer som sa att den såg creepy ut, och det gjorde mig glad.

En annan sak som jag hade gjort annorlunda en annan gång är att välja en annan färg till ullen (håret), nämligen lite mer åt röda hållet, eftersom det skulle bli läskigare och intensivare. Det orangefärgade håret gör masken verka lite mildare.

  Allt som allt är jag nöjd med min mask, och ganska nöjd med min arbetsinsats. När jag skulle börja måla masken, var jag lite osäker. Det gick enligt mig överraskande bra sen, så jag önskar att jag hade varit säkrare när jag skulle börja måla, då jag kanske hade varit klar lite tidigare. Det var kul att jobba med detta arbetsområde, och jag gör det gärna en gång till.

Skiss 1 

Skiss 2

Den färdiga masken