Håll reda på miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffekten innebär att jordens yta blir uppvärmd på grund av atmosfärens gaser som håller kvar värmen solens strålar bildar när de träffar jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som måste ske för att vi människor ska överleva. Det är först när växthuseffekten förstärks så mycket som den har gjort de senaste 30 åren som den blir ett problem.

Orsaker

Grunden bakom att växthuseffekten förstärks så mycket är människans ökade utsläpp av växthusgaser. De tre vanligaste exemplen på växthusgaser är koldioxid, vattenånga, metan. Människans koldioxidutsläpp har ökat exponentiellt sedan den industriella revolutionen. Man brände fossila bränslen (t ex kol, gas elr olja) för att utvinna energi, vilket släpper ut gigantiska mängder koldioxid. Man har avvecklat många kraftverk som använder sig av fossila och man satsar istället på hållbar energi som t ex vattenkraftverk eller vindkraftverk. Det finns tyvärr ändå fortfarande stora kolkraftverk, framför allt i Kina, och dessa leder till massiva utsläpp. Även stora industrier och trafiken i storstäder släpper ut stora mängder koldioxid.

   En annan växthusgas är vattenånga, och det är den växthusgasen som reflekterar värme bäst och därför bidrar till växthuseffekten. Vi människor har inte så stort inflytande på hur mycket vattenånga som släpps ut, då det mesta sker genom avdunstning av världshaven. Det är lite av en ond cirkel; de mänskliga utsläppen höjer temperaturen, vilket leder till att mer vatten avdunstar, vilket höjer värmen osv.

Följder

Denna uppvärmningen av jorden har flera viktiga konsekvenser. Genom uppvärmningen har polarisen börjat smälta. Detta leder till att vattennivån i värsta fall kan höjas flera meter, vilket skulle leda till att flera storstäder hamnar under vatten, och rent av hela länder (Holland och diverse ögrupper) kan försvinna från jordens yta ovan vatten. Detta gör att massiva mängder människor måste evakueras och flytta till andra länder. Detta gör dels att levnadsförhållandena försämras med en sådan ökning i befolkningstäthet, och dels att att arbetslösheten automatiskt ökar vilket påverkar länders ekonomi. Viktigt att nämna är även att stora och viktiga kuststäder kan hamna under vatten, exempelvis New York, Shanghai och Rio de Janeiro. Dessa städer är stora och viktiga hamnstäder som både importerar och exporterar många av världens resurser och varor. Att dessa skulle förintas och försvinna genom översvämningar orsakade av växthuseffekten skulle innebära massiva förluster gällande industrier och världshandel, och hela världens ekonomi, särkilt då även resurser skulle behövas mer koncentrerat.

Även djurlivet påverkas av issmältningen. Isbjörnar och andra djur förlorar sin naturliga levnadsmiljö, och flera djurarter är redan utrotningshotade. Detta rubbar livscykeln och påverkar ekosystemet

Åtgärder

Det är oerhört viktigt för jordens framtid att vi minskar våra koldioxidutsläpp. Detta kan vi bland annat lyckas med genom att försöka avveckla industrier och kraftverk som är beroende av eller använder sig av fossila bränslen. Istället bör man effektivisera de miljömässigt hållbara energiproduktionerna som t ex vatten- och vindkraftverk, vilka kan ersätta fossila bränslen. Även små saker gör skillnad, som att t ex cykla istället för att ta bil till jobbet eller att välja kollektivtrafik över bil, eller investera i en el- eller hybridbil, eller bränsleeffektiv miljövänlig bil. Det är också ett bra val att välja närproducerade och/eller miljömärkta varor, då dessa har tillverkats och transporterats med hänsyn till koldioxidutsläpp och andra miljöaspekter.

   Jag bör i sammanhanget också nämna Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015, eller COP21 som den även kallas. Det var en konferens där ett rekordantal världsledare samlades för att diskutera global uppvärmning och jordens klimats framtid. Det bestämdes att alla länder ska minska sina utsläpp av växthusgaser till 2050, då ett visst mål ska vara uppnått.

   Ännu en åtgärd, om än långsökt och möjligtvis svårt uppnådd, är att minska avskogningen av regnskog, då denna är än oerhörd stor resurs för att omvandla koldioxid till syre, och på så sätt reducera växthuseffekten. Om man fortsätter med avskogningen försvinner denna möjlighet.

Källförteckning

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xthuseffekten

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatavtalet-fran-paris/

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_klimatkonferens_i_Paris_2015

Gleerups Utbildning: Utkik Geografi

Ozonhål i atmosfären

Ozonhål är en benämning på uttunningen av ozonskiktet, som säsongsvis förekommer i Antarktis. En uttunning av ozonskiktet har påverkat hela jordklotet, men är mest framträdande och märkbart på södra halvklotet, där det kalla klimatet påskyndar nedbrytningen av ozongasen.

Orsaker

Nedbrytningen av ozon sker bland annat på grund av olika klorfluorkarboner (eller CFC, ChloroFluoroCarbon compounds), även kallat freoner, vars höga klorhalt frigörs i diverse kemiska reaktioner. Kloret reagerar sedan med ozon, och denna bryts ner. Även olika väderfenomen i Antarktis, som ismoln och pärlemomoln (som innehåller bl a salpetersyra och svavelsyra), agerar som en katalysator och lägger en grund för nedbrytningen och påskyndar denna. Freoner utvecklades på 10-talet och började användas i kylskåp i början av 30-talet, och ersatte andra ämnen som kunde vara både giftiga och brandfarliga. Utsläpp av freon kan alltså bero på att vitvaror inte återvinns korrekt, utan freon läcker ut.

Konsekvenser

Konsekvenserna av att ozonskiktet blir tunnare är att farlig UV-strålning som vanligtvis fångas upp av ozongasen och hindras från att stråla ner på jordens yta, kan stråla igenom i högre koncentrationer. För hög koncentration av UV-strålning kan vara cancerframkallande för människor, och även skada ekosystem i havet, då det är farligt för både djur och växter. Även djur på land påverkas negativt. Om djur- och växtarter skadas kan även vi människor påverkas negativt, då vi är topp-predatorer och därmed är beroende av allt liv under oss. Om växtliv skadas påverkas dessutom klimatet negativt eftersom inte lika mycket koldioxid omvandlas till syre i fotosyntesen, som jag beskrev i texten om växthuseffekten.

Åtgärder

Man insåg inte freoners påverkan på klimatet och ozonskiktet förrän i början på 80-talet, varefter flera åtgärder togs i akt. (Faktum är att man faktiskt hade uppmätt låga värden ozon, men skyllt på mätfel då värdena ansågs vara orimliga.) Äldre kylskåp och frysar ska nu lämnas in till återvinningscentraler, som gör sig av med freonet på säkert vis.

   För att rädda ozonskiktet och minska dess förtunnande och nedbrytande skapades Montrealprotokollet, ett internationellt avtal och en del av FN:s miljöprogram. I avtalet bestämdes det framför allt att man skulle börja börja fasa ut produktionen av ämnen som man ansåg var ansvariga för ozonskiktets tunnhet. Sedan dess har det skapats fem revisioner av avtalet, vilket tyder på att det lyckligtvis togs seriöst och ansågs vara viktigt. I samband med avtalet bestämdes det även att man skulle återlämna gamla kylskåp och frysar vid särskilda stationer för att undvika några freonutsläpp.

   Detta avtal har följts noggrant och är enligt Kofi Annan, ett av de mest framgångsrika internationella avtalen. Kofi Annan är FN:s före detta generalsekreterare, och var aktiv under 90-talet, då avtalet var som mest aktuellt. Han är även en del-mottagare av Nobels fredspris.

Källförteckning

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ozon/uttunning-av-ozonskiktet

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ozonh%C3%A5l

https://en.wikipedia.org/wiki/Montreal_Protocol

https://sv.wikipedia.org/wiki/Klorfluorkarboner

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kofi_Annan

http://www.srvatervinning.se/lamna-kyl-frys

Försurning

Försurning av sjöar, skog, och mark innebär att pH-värdet har sjunkit er än 0,4 enheter. Problemet blev i Sverige särskilt framhävt på 60-talet och 70-talet, och nu har problemet så gott som försvunnit i delar av Sverige. Istället upplever nu världshaven en försurning, både naturlig och som vi har inflytande över.

Orsaker

Försurning orsakas bland annat av människans utsläpp från industrier, stenkol-förbränning och vissa metoder och processer för papperstillverkning vars utsläpp respektive främst innehåller svaveldioxid, men även kväveoxider. Även avgaser är stora källor för kväveoxid, då denna släpps ut vid all sorts av förbränning. Svaveldioxiden reagerar med fuktighet i luften, framför allt i molnen, och bildar svavelsyra. Kväveoxiden bildar istället salpetersyra. Dessa syror, som naturligtvis inte är koncentrerade och därmed inte livsfarliga på kort sikt, regnar sedan ner i skogar, marken och vattendrag som leder ut till sjöar. 

   Det bör nämnas att svaveldioxid och kvävedioxid inte är de enda grunderna för försurning. Även koldioxid, och detta har man särskilt märkt de senaste åren, har en negativ inverkan på vatten, och i det fallet bildas kolsyra. Det är vanligast att denna reaktion händer med saltvatten, dvs världshaven, och inte lika vanligt med inlandssjöar. Vad som händer är att koldioxiden tas upp av haven, och bildar med hjälp av kemiska reaktioner kolsyra, vilket är en relativt svag syra, men som långsamt och successivt kan försura stora vattenmängder. Även detta är människors verk, då vår förbränning av fossila bränslen, och våra dagliga utsläpp av koldioxid i förbränningsmotorer, är orsaken bakom detta lite nyare problem, som upptäcktes först på 1980, jämfört svaveldioxid-försurning, som uppmärksammades av Svante Odén år 1967.

Konsekvenser

Orsakerna när marken försuras är att träd och andra växter dör, då syrorna är skadliga. Näringen i marken och sjöar försvinner och djurlivet påverkas därför. Flera sjöar försuras så pass mycket att fiskar inte tål halterna längre, och många dör. Sjöar kan också vara sura till den graden att växtlivet och djurlivet helt försvinner, vilket dels förstör ekosystemet kring sjön, och dels kan göra vattnet klarare, ibland t o m kristallklart. Oavsett vad, så försvagas olika arter och den biologiska mångfalden försämras.

   Bildningen av svavelsyra som sedan regnar ner har även effekt på metallföremål och -konstruktioner. Dessa utsätts snabbare för korrosion och försvagas.

Åtgärder

Försurning i sjöar och skogsmiljön har minskat rejält sedan 60-talet, när det först uppmärksammades, och numera är försurning faktiskt inte ett problem i Sverige längre. Exempel på åtgärder som utfördes när det fortfarande ett problem, är kalkning, då man strör kalk i pulverform över försurade sjöar. Kalk är basiskt (motsatt till syror), vilket kemiskt motverkar syran. Detta måste upprepas med jämna mellanrum, alltså är att minska utsläppet av svavel- och kväveoxid det enda verkligt hållbara sättet att motverka försurning.

Likt de andra problemen som jag har beskrivit tidigare, kan försurning även hindras genom att minska koldioxidutsläpp. Detta kan göras på sätt som jag har beskrivit i exempelvis texten om växthuseffekten.

Källförteckning

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rsurning

https://sv.wikipedia.org/wiki/Havsf%C3%B6rsurning

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6kalkning

Landanalys; Norge & Haiti

Norge

Geografi

Norge ligger i nordvästra Europa och är del av Skandinavien. Landet gränsar till Sverige i öst, och Ryssland och Finland i norr. Norge har Atlanten i väst och Norra Ishavet i norr. Ögruppen Svalbard i Arktis tillhör Norge, och bidrar till att Norge med en area på ca 385 000 km² står på åttonde plats i Europa, precis bakom Sverige. I söder och längs större delar av kusten har Norge ett kustklimat, längre upp i landet övergår det till inlandsklimat. I mitten av landet dominerar bergsklimat. Medeltemperaturen i huvudstaden Oslo är 16 °C i juli och -4 °C i januari. Ursprunglig växtlighet i Norge består till större delar av barrskog, med lite av lövskog och blandskog i söder. Uppe i bergskedjan Skanderna finns kalfjäll.

   

Befolkning och utbildning

Norges befolkning är ca 5 143 000, med en befolkningstäthet på genomsnittligt 15 människor per km². Födelsetalet låg år 2013 på 12/1000 och dödstalet på 8/1000. Befolkningstillväxten låg på 1,1 % år 2014. Norge har en utvecklad sjukvård, t ex vaccineras ca 93% av barn mot mässling. Mödradödligheten ligger på 4 dödsfall per 100 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten är mycket låg och ligger på 2 av antal per 1000 levande födda. Fruktsamhetstalet i Norge är 1,9 barn per kvinna.  Det finns ett par anledningar till det. Användningen av prevention i Norge ligger på 88,4 %. Detta gör att färre oönskade barn föds, något som stöds av dessa siffror: antal levande födda barn bland unga kvinnor (15-19) per 1000 kvinnor är 6, relativt lågt jämfört med Haitis 65 barn.

Åldersfördelningen är relativt jämn i Norge och förväntat levnadsålder är ca 81 år. 

År 2012 ställdes fast att ca 13 procent (655 000) av invånarna i Norge är själva invandrare, eller norskfödda med invandrarföräldrar. År 2014 kom 47 056 flyktingar till Norge.

Andel barn som slutför grundskolan var år 2013 99,7%, och 95% för gymnasiet. År 2001 låg analfabetismen på under 5% för personer över 15 år.

Ekonomi och resurser

På 1960-talet var Norges främsta inkomstkälla fiske- och jordbruksindustrin med majoriteten av befolkningen inom dessa. Detta var innan man fann olja och naturgas söder om Norge i norskt vatten. Oljeindustrin har reformerat Norges ekonomi drastiskt, och Norge är nu en av världens främsta oljeexportörer, vilket har gjort ledigt fler jobb inom tjänstesektorn, där nu över 70 % av befolkningen arbetar och som står för 60% av BNP. BNP-värdet i Norge mätt i PPP är ca 65 000, vilket innebär på femteplats i hela världen.

   Utöver olja är Norge även viktig inom fiskeindustrin fortfarande (vilket det har varit sedan vikingatiden), och är världens näst största fiskexportör efter Kina. Även metall- och malmindustrin är viktig för Norge. I Skanderna finner man järnmalm, bly, zink, aluminium och koppar. På Svalbard utvinns/utvanns stenkol. Industrin står för ca 38% av BNP. Jordbruket tar endast ca 2% av BNP, då det har industrialiserats drastiskt och inte behöver samma arbetskraft som förut. Att vara så beroende av olje- och gasexport kan ha både fördelar och nackdelar. Fördelar är förstås den massiva inkomsten som både påverkar välfärden i landet positivt, men även pengarna som kan gå till att betala av utlandsskulder. En nackdel med att ha en så stor inkomst baserat på en specifik industri är att man lätt påverkas av världens ekonomiska situation. Om oljepriserna plötsligt sjunker på världsmarknaden, sjunker värdet av hela industrin också, vilket minskar inkomsten för Norge. För att motverka dessa svängningar i ekonomin på oljemarknaden bildade regeringen år 1995 en fond som gör att det mesta av inkomsten av oljeproduktionen investeras utomlands.

   Norge ligger etta i världen mätt i HDI, med 0,944 av 1.

Energiförbrukningen per capita i Norge är 23 174 kilowatt per capita. Ca 100% av befolkningen har tillgång till både ström och rent vatten, i stadsområden såväl som på landsbygden. 98% av befolkningen har tillgång till välutbyggda sanitetsanläggningar, t ex sjukhus, vårdcentraler eller andra allmänna byggnader.

   Det hydrologiska fotavtrycket mätt i kubikmeter vatten per person och år är 1 467.

Haiti

Geografi

Haiti är en liten republik vars storlek kan jämföras med Småland som utgör den västra delen av ön Hispaniola i Latinamerika. Den östra delen av Hispaniola utgörs av den Dominikanska Republiken. Haiti består även av mindre öar belägna runt fastlandet. Cirka 8 mil nordväst ligger Cuba och 18 mil sydväst Jamaica. Haitis topografi kan enklast beskrivas med hjälp av namnets egentliga betydelse. Namnet Haiti betyder nämligen ”bergigt land”, och beskriver topografin i landet mycket bra. 4/5 av Haiti består av berg och branta sluttningar, vilket trotsar förmågan att skapa en effektiv jordbruksindustri i landet. Klimatet i Haiti är tropiskt regnskogsklimat med hög luftfuktighet, men landet kyls ner en aning av passadvindar, vilket gör att medeltemperaturen landar på 27 °C i januari och 30 °C i juli. Dessa temperaturer är uppmätta i huvudstaden Port-au-Prince, faktiska temperaturer skiljs naturligtvis åt, inte minst på grund av de stora höjdskillnaderna i landet. Klimatet i Haiti är som gjort för naturkatastrofer. Under perioden augusti-november är förhållanden perfekta för att tropiska orkaner ska uppstå. Svala och varma luftströmmar blandas ute till havs och bildar orkaner, som driver in över land och förstör i praktiken allt som kommer i dess väg. Detta, tillsammans med oerhörda mängder regn under regnperioderna gör att marken försvagas och leder till jordskred, mer om det längre ner.

   Ursprunglig växtlighet i Haiti är gles tropisk skog och busk- och grässtäpp. I början på 1900 var Hispaniola i princip täckt av skog, dock finns nu bara 3-4 % av den ursprungliga kvar. Då Haiti inte har några andra praktiska lösningar på bränsle än ved och träkol (bortsett från en liten del olja), avverkade man, och avverkar fortfarande, mycket av den naturliga skogen. Trä är även ett vanligt byggmaterial, vilket är en till anledning till att så mycket skog har avverkats. En annan anledning till att skog avverkas är i jakt på odlingsbar mark. Jordbruket i Haiti är dock mycket ineffektivt, vilket kräver större areal för syftet, men mer om det senare. Det finns flera konsekvenser av att avverka så stora delar av skog. Den största konsekvensen är nog att jorden försvagas drastiskt, då det inte finns några trädrötter som håller ihop marken längre. Detta leder till fler jordskred, vilket kan förstöra skördar och odlingar, och kanske framför allt skada bebodda områden och områden där faunan och floran är unik eller skyddad (något som jag personligen har upplevt och vittnat i Baskien). Djurlivet påverkas definitivt negativt, då både betesmark för boskap och livsmiljö för många arter försämras, vilket i slutändan påverkar landets industrier och därmed ekonomi och välfärd. Röjningsarbete och återuppbyggelse kostar dessutom staten massvis av pengar, pengar som istället bör gå till utbildning och sjukvård. En annan konsekvens av extrema jordskred är att det påverkar havsmiljön vid kusterna när ton av stenig jord kommer nerrullande ner på havsbotten. Mer om just det senare.

   En till sak om avverkningen av skog. En del av skogen som avverkas finns vid kusten, mangroveskog närmare bestämt. Mangroveträd är dessutom värdar för många olika arter av både djur- och växtliv, samt plankton och andra celler och bakterier. Om för mycket av denna skog skulle försvinna skulle konsekvenserna för miljön vara drastiska.

   Haiti (ön Hispaniola) ligger precis där den nordamerikanska kontinentalplattan möter den karibiska. Detta gör också upphov till många naturkatastrofer, t ex jordbävningar och tsunamis som resulteras av bland annat undervattensjordbävningar. Både jordbävningar och tsunamis förstör otroligt mycket, vilket tar mycket pengar att bygga upp igen. Det kostar mycket för den enskilda människan och dess familj, men också, kanske viktigare, för samhället.

Befolkning och utbildning

Haitis befolkning är ca 10 600 000, med en befolkningstäthet på genomsnittligt 357 människor per km². Födelsetalet låg år 2013 på 26/1000 och dödstalet på 9/1000. Befolkningstillväxten låg på 1,4 % år 2014. Haiti har en jämfört med Norge en relativt lågt utvecklad sjukvård, t ex vaccineras endast ca 65% av barn mot mässling. Mödradödligheten ligger på ett jämfört med Norge mycket högt 380 dödsfall per 100 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten är också relativt hög och ligger på 55 av antal per 1000 levande födda. Fruktsamhetstalet i Haiti är 2,9 barn per kvinna. Det finns ett par anledningar till det. Användningen av prevention i Haiti ligger på låga 34,5 %. Detta gör att fler oönskade barn föds, något som stöds av dessa siffror: antal levande födda barn bland unga kvinnor (15-19) per 1000 kvinnor är 65, vilket är högt jämfört med Norges ynka 6. Dessutom är barnadödligheten högre i Haiti än Norge, vilket betyder att man kanske måste skaffa tre barn för att i slutändan ha kvar två. I Norge är risken att ett barn dör på grund av en sjukdom så ringa att man inte måste föda ett extra barn ”för säkerhets skull”. Mer om det senare.

Åldersfördelningen är mycket ojämn i Haiti. Då den förväntade levnadsåldern bara är ca 63 år ser befolkningspyramiden mycket ut som en faktisk pyramid, vilket innebär att att antalet ungdomar och barn är betydligt högre än vuxna och äldre. Detta innebär bland annat att antalet barn eller ungdomar som arbetar och som måste försörja sin familj ökar. Det gör bland annat att ingen tid till utbildning finns, vilken försämras chanserna för landet att utvecklas till ett industrialiserat land. 

De flesta haitier är idag av afrikanskt ursprung. Man har blandat sig mycket lite med den vita delen av befolkningen. Anledningar till det kan vara att vita anses vara av en annan social klass, de brukar anses vara välutbildade. Det kan också vara en form av xenofobi som haitier upplever, eller kanske känner de sig fortfarande förtryckta av de vita, en form av vit överhöghet. Endast 5 % av befolkningen är av blandat ursprung. Haiti har även några tusen vita och en minoritet libaneser.

År 2014 kom 37 164 flyktingar till Haiti. Asylsökande var dock endast 2 personer. En hypotes till varför så många flyktingar kommer till Haiti men inte söker asyl är för att de ser det som ett mellanstopp på väg till USA. De vet att Haitis ekonomi inte är på topp och att det inte lönar sig att stanna där, men de vet också att Mexiko och USA har stärkt sin gränspolicy. De använder alltså kanske Haiti som en enkel väg till USA.
   I kontrast till flyktingmottagningen utvandrade många även från Haiti. Anledningen till den stora utvandringen är förstås den ekonomiska situationen i Haiti. En kombination av att naturkatastrofer är vanliga och då landet inte har någon stark ledande industri (mer om industrin senare), är ekonomin relativt svag. Detta gör att många utvandrar för att finna tur på nya ställen och för att undvika den ekonomin. Det är också vanligt att en av familjemedlemmarna utvandrar, skaffar ett bra och stabilt jobb i t ex USA, och sedan skickar hem pengar till Haiti för att hjälpa familjen.

   Andel barn som slutför grundskolan var år 2013 57,2%. Analfabetismen på över 50% bland vuxna. Med så låg utbildningsgrad är det svårt att föra ett utvecklat liv, framför allt i industrin som t ex jordbruket. Mer om just det senare.

Ekonomi och resurser

BNP-värdet i Haiti mätt i PPP är ca 1730. Haiti ligger ganska långt ner på listan över HDI i världen, med 0,483 av 1.

   Haiti är ett mycket fattigt land, och landets mark och berg är inga undantag. De enda produkterna som är av ekonomisk betydelse är kalksten, sand och grus till byggverksamhet. Haitis största handelspartner är USA, och för det mesta handlar det sig om textilier och kläder. En annan handel som kanske är mindre känd är droghandeln mellan Haiti och USA. Jordbruket är den vanligaste inkomsten för haitier, mer än var tredje lösanställd arbetar i jordbruket. Av befolkningen är 2/3 av befolkningen direkt eller indirekt beroende av jordbruket för sin försörjning. Även om jordbruket alltså är viktigt för många haitier att överleva, står det endast för mindre än 10% av BNP.

   Utan utländskt bistånd hade Haitis ekonomi kollapsat. Just på grund av att Haiti är så fattigt finns det inte pengar nog till utbildning. Utan ordentlig utbildning kommer inte kunskapsnivån att vara tillräcklig. Man behöver tillgång till teknik och kapital för att kunna effektivisera jordbruket och ersätta människoarbete med maskiner som traktorer och konstbevattning. Med hjälp av andra i-länder som är redo att hjälpa kommer detta att kunna gå.

   Textilindustrin är en ganska stor del för Haiti, och deras enda riktiga chans i nuläget att dominera den lilla marknaden de har tillsammans med USA. Anledningen till att små och framför allt fattiga länder som Haiti har sådana fabriker, som i det här fallet klädesfabriker, är att arbetskraften är mycket billig. Många familjer kämpar för att få någon typ av jobb eller inkomst, och det är det klädtillverkare utnyttjar. Men lönerna är låga och man arbetar under svåra förhållanden. Själva fabrikerna och företagen får dessutom inte så mycket intäkter som de förmodligen skulle vilja, främst på grund av att skatterna är så låga i Haiti. Korruptionen är också hög, vilket staten också kämpar emot. Alla dessa oroligheter och ostadigheter gör att utländska företag inte riktigt vågar etablera sig och bygga upp något i Haiti. På senare år har dessutom Kina tagit upp konkurrensen, vilket försvårar Haitis situation ännu mer. Men jag tror att om några i-länder kommer tillsammans och hjälps åt kan man nog få Haiti att ta sina första stappliga steg mot industrialisering.

   Fisket är inte något som Haiti tjänar något på. För folk som bor vid kusten betyder fisk lite extra mat, men det är inte något de kan försörja sig på. Som jag förklarade innan förstör jordskred havsmiljön och marinlivet vid kusterna, vilket leder till att antalet fisk minskar. Det, tillsammans med överfisket i området, gör att fisket endast är småskaligt.

Energiförbrukningen per capita i Haiti är 32 kilowatt per capita, ca 700 ggr mindre än Norge. Ca 37,9% av befolkningen har tillgång till ström. Och även om man är ansluten till elnätet är det vanligt att elen stängs av någon gång per dag på grund av ekonomiska skäl. Har man råd till det kan man även ha en generator. Till belysning och liknande är det vanligast att ha fotogenlampor.

 och rent vatten, i stadsområden såväl som på landsbygden. 98% av befolkningen har tillgång till välutbyggda sanitetsanläggningar, t ex sjukhus, vårdcentraler eller andra allmänna byggnader.

   Det hydrologiska fotavtrycket mätt i kubikmeter vatten per person och år är 848. Det är en av de få fördelarna av så små nationer med dålig ekonomi, att de ibland har ett så lågt avtryck på miljön. I värsta fall, och i de flesta fall tyvärr, satsar landet istället på billig energi och billigt bränsle, vilket kan vara t ex kol eller olja som har mycket utsläpp som är sämre för miljön.

Slutsats

Så, vad är det nu som gör ett i-land till i-land?

Det verkar som att ett milt klimat utan extrema vädersituationer eller naturkatastrofer definitivt hjälper till. På så sätt behöver man inte använda sina pengar på att bygga upp det som har skadats, vare sig det rör sig om hus och byggnader eller infrastruktur. På så sätt kan man fortsätta jobba och betala skatt som hjälper staten att satsa pengar på viktiga saker som utvecklar landet, som utbildning och sjukvård, istället för att behöva betala för att bygga upp samhället igen.

   En annan sak som är bra för ett lands ekonomi är naturresurser som t ex malmer, olja eller t o m skog (pappersindustrin och möbeltillverkning är två exempel på marknader för skog). Då kan landet exportera varorna och tjäna pengar på det sättet.

För att ett u-land som Haiti ska komma på sina fötter på vägen till i-land krävs drastiska förändringar. Man måste först införa ett ordentligt och obligatoriskt utbildningsprogram. Alla, oavsett folkgrupp ska ha möjlighet att gå i skolan. Sjukvården måste också stärkas. Med fler friska människor som inte måste vara hemma på grund av en sjukdom, kan fler arbeta och få lön. Om lönen beskattas kan de intäkterna täcka kostnaderna för ännu bättre utbildning. Folk kommer att kunna utbilda sig till lärare och på så sätt bidra till en bättre sjukvård. Man bör även ge extra tillsyn till gravida kvinnor och se till att barn håller sig friska och starka, så att de kan arbeta och tjäna senare i livet.

Det finns ju inte riktigt något man kan göra åt naturkatastrofer som orkaner, jordbävningar och tsunamis. Det är enda man kan göra att försöka skydda sig så gott det går. Mot orkaner finns det specifika byggnadsdesigner som ger maximal stabilitet vid storm, likaså finns en motsvarighet mot jordbävningar, man bygger så att byggnaden är lite elastisk som en helhet, så att den svajar av vibrationerna, utan att spricka direkt. Tsunamis och liknande flodvågor kan trotsas med hjälp av stora vallar och murar vid kusten eller en bit ut i havet.

   Statlig verksamhet bör regleras och granskas för att minska korruption som kan dra ner på jobbmöjligheter och öka brottslighet. Pengar som går till korruption, och det är ju knappast lite pengar, bör användas till att hjälpa till att bygga upp samhället med fler tjänster för allmänheten som t ex att underhålla infrastrukturen och att bygga upp allmänna kommunikationer.

   Jag tror också att en lösning på en liten del av fattigdomen är att man förser alla invånare med något slags preventivmedel och att man satsar mer på sjukvården, särskilt när det gäller barnmorskor. Kondomer är nog det bästa förslaget på preventivmedel, eftersom det är det enda medlet som både skyddar mot graviditet och överföring av könssjukdomar. På så sätt skulle man skydda från att få oönskade barn, och att sprida sjukdomar som ökar dödligheten i landet. Om man dessutom satsar mer på sjukvården, kommer barnen med större chans överleva och man behöver därmed inte föda fler barn än man önskar att ha senare i livet. Kostnaderna för ett extra barn hade ju också eliminerats, vilket hade ökat rikedomen bland folket.

Dessa ändringar kommer inte att vara lätta att genomföra, men med både ett ekonomiskt startskott och stöd under utveckligen av Haiti från flera redan industrialiserade länder, är jag säker jag på att detta är möjligt.

Australiens vegetationszoner

1. Om man ser på en befolkningskarta över Australien, kan man se att den mesta av befolkningen lever vid östkusten. Den del som är glesast befolkad är Australiens inre, där det mestadels finns öken. Jag tror att man har valt att bosätta sig vid kusten, så att man kan förflytta sig effektivt mellan olika med båt, vilket var det snabbaste färdmedlet när staden växte upp. Då blev det lättare med handel, vilket gjorde att staden kunde växa. Då kan man undra varför man valde östkusten över västkusten, och en anledning till det är att större delar av västkusten består av stäpp. Den lilla del i väst som faktiskt består av lövskog och inte stäpp, är dock befolkad (Perth). En annan anledning till att man valde östkusten är på grund av nederbörden. Östkusten har mest nederbörd i Australien, vilket är bra om man vill föra jordbruk, och det kan ha spelat en stor roll i att bosätta sig för länge sedan. Man kan i alla fall tydligt se att befolkningstätheten är hög där det är ett tempererat kustklimat, och glesast i mitten av Australien, där det är ett ökenklimat. Befolkningstätheten är också ganska hög i subtropiskt klimat, vilket finns på Australiens sydvästra hörn, vilket är det enda stället på Australiens västkust som inte har en medeltemperatur på 40 °C.
2. I Europa finns tundra/kalfjäll, bergvegetation, barrskog, blandskog, lövskog, medelhavsvegetation och grässtäpp.
3. Europa består av arktiskt klimat, kustklimat, inlandsklimat, medelhavsklimat och bergsklimat.
4.