torsdag 8 december 2016

Antonio Vivaldi - musikhistoria

Barocken är en tidsepok inom musiken (och annan kultur) som, med marginal, varade cirka från 1600 - 1750.
   Under flera hundra år hade sakral (relaterad till kyrkan) musik varit dominant. Under medeltiden började musiken långsamt splittras i två olika grenar, sakral och profan. Profan musik var musik som inte hade någon nära relation med kyrkan, utan snarare med omvärlden runt omkring oss, även kallad värdslig musik. Sakral musik var dock fortfarande starkt dominerande. Renässansen (1400 - 1600) hjälpte sprida vidare tanken om profan musik vidare och de två grenarna stod snart nästan jämlika. Under renässansen utvecklades även nyare tonarter som vi har än idag, dur och moll. Samtidigt som man i dåtidens samhälle började acceptera mångfald inom religioner, och kyrkans makt i samhället avtog och blev mindre även politiskt sett, kunde man därmed även märka en förändring i musiken. De kyrkliga tonarterna och religionens klanger lades åt sidan.
   Renässansen hjälpte också att popularisera ett bredare tonspektrum, och övergick från den homofonin som t ex kyrkokörer hade byggt på förr, till polyfonin, där grundtanken var att flera olika melodier skulle samspela för att bilda en bred samklang, med olika kontraster i både styrka och tonhöjd.
   När väl barocken hade börjat, runt 1600, fortsatte tankarna kring polyfoni och kontraster. En musik-”stil” eller trend som var mycket vanlig under barocken, var terassdynamik. Terassdynamik gick ut på att en specifik melodi eller tema först spelades pompöst och mäktigt av hela orkestern (med timpani och blåsinstrument som skapar en kraftig känsla och ljud), och sedan upprepades av en liten grupp instrument, ibland bara ett enda instrument. Det var vanligt att i en konsert eller annan musik ha ett specifikt ”huvud”-instrument (ofta violin eller flöjt), och ofta det var just det instrumentet som upprepade melodin, för att skapa terassdynamiken. Detta kunde även spelas tvärtom, så att soloviolinisten spelar en melodi och hela orkestern upprepar.
   En till trend som blev mycket vanlig under barocken var så kallad programmusik, en komposition som skildrar en berättelse, eller som förmedlar en plats eller läge, samt en känsla förknippad denna. Detta är inspirerat av renässansens konsttrender, tavlor skulle förmedla en känsla snarare än endast visa ett stilleben. Man experimenterade med olika färgkompositioner och målartekniker, väl jämförbart med barockens senare målande melodier som föreställer och målar olika händelser och känslor, dvs programmusik. Ett bra exempel på programmusik är La Moldau av Bedřich Smetana, som enligt mig är ett genuint mästerverk. Låten följer floden Moldau som börjar som en liten källa med droppande vatten (föreställt av pizzicato-spel), och sedan slingrar sig vidare genom det tjeckiska landskapet samtidigt som den växer.

När barocken led mot sitt slut, började en period som oftast benämns som senbarocken. Under senbarocken var barockens trender och vanor inpräglade i musikvärlden, och verken skrivna under den perioden var standardiserade och speglade endast ett fåtal stilar som varit framstående under tidig renässans. Snarare började man experimentera med nyare tekniker, vilket slutligen ledde fram till wienklassicismen. Musikstilen förändrades och man skulle snart välja att framhäva ljusa och klara melodier, och lämna det pompösa från barocken bakom sig.
Men ännu fanns den inpräglade stilen från senbarocken kvar, även om nyare stilar kunde anas, och det är just denna period som jag har fördjupat mig i.
   En av senbarockens mest kända tonsättare var en italienare vid namn Antonio Vivaldi.


Antonio Vivaldi föddes i Venedig år 1678, och var det första av nio barn. Antonios far, Giovanni Battista Vivaldi, var vid den tidpunkten en känd violinist som var anställd i Markuskyrkan. Redan som liten pojke fick Antonio lära sig spela fiol av sin far, och en tid under sin barndom for han tillsammans med sin far runt och hade konserter i framför allt kyrkliga sammanhang. Detta gav Antonio en bra grund för en framtida musikkarriär, och vande honom till att spela inför publik, vilket skapade om honom och gjorde honom till en duktig violinist.
   Han anställdes därför redan i en ålder av 24 vid barnkonservatoriet (inriktad musikskola) för flickor i Venedig. Där tillbringade han officiellt större delen av sitt liv, fram till 1740, och var aktiv som komponist, vid sidan om att vara violinmästare vid konservatoriet. Runt 1720 började Vivaldis konserter och kyrkomusik bli känd och omtyckt utanför Venedig, bland annat uppmärksammad av tysk arkitekt Johann Friedrich Armand. Utöver att lära barnen att spela instrument och musikteori, var Vivaldis arbetsuppgifter även att vara körledare och utöver det att skriva en ny konsert till varje kommande storhelg eller firande. Detta satte stor press på Vivaldi tidsmässigt och han ifrågasattes även som lärare, vilket i slutändan gjorde att han förlorade jobbet vid konservatoriet. Ett år senare anställdes han igen då man insåg hur stor roll Vivaldis position som violinmästare hade. Men som sagt, Vivaldi hade även fått uppmärksamhet utanför Venedig, och under höjdpunkten i sin karriär turnerade han runt i Europa, på uppdrag av flera adelspersoner och kungliga individer, bland annat ombads han av det franska hovet att skriva bröllopsmusiken till bröllopet för Ludvig XV och Marie Leszczyńska.
   Antonio Vivaldi dog 63 år gammal år 1741. Likt många andra kända personer, hade Vivaldi levt upp pengarna han tjänat och dog utfattig. När hans musik avtog i popularitet då man önskade något mer modernt, hade han gjort ett försök att sälja sina manuskript, flytta till Wien och där arbeta under kejsaren, för att säkra en inkomst. Allt gick utmärkt tills kejsaren dog plötsligt kort efter Vivaldis anländande till Wien. Året därpå dog även Vivaldi och begravdes på sjukhusets fattigkyrkogård.

Ett av Vivaldis mest kända verk och en enastående representation av senbarockens musikstil med dess inpräglade traditioner och nytänkande från Vivaldis sida, är konserten Le quattro Stagioni, eller ”De fyra årstiderna”, beståendes av fyra satser som beskriver en specifik italiensk årstid (vars klimat skiljer sig något det svenska). Verket är ett exceptionellt exempel på programmusik, med många målande melodier och audiella liknelser till verkliga företeelser som t ex åska och fågelsång. Jag har valt att fördjupa mig den första satsen ur den första konserten, Allegro ur La primavera, våren.
   Du kan lyssna på Le quattro Stagioni genom att klicka på denna länk.

Satsen börjar med jämna rytmiska stråk av hela orkestern, samtidigt som första fiol spelar melodin. Fiolens glada dur-melodi framhäver lyckan i våren, samtidigt som ackompanjemanget spelar en pulserande bordunton som ger verket en bas och driv framåt. När en baston, trots ändrade ackord, kvarstår, bildas en slags längtan tills de två parterna möts igen, melodin och bordunen. Nu är våren äntligen kommen, efter en lång och kall vinter. Allt står i grönska och livet har åter börjat.
   Redan 24 sekunder in i klippet (00:24) kan man höra terassdynamiken användas. Alla instrumenten tystas ner till piano, och endast fiol och cembalo spelar melodin. Allt för att öka kontrasten mellan starkt och pompöst, och svagt och lugnt. Ofta brukade man även dra liknelser till man och kvinna med terassdynamiken: först är det en stark man som dominerar, sedan är det den kvinnliga delen, mer lugn och feminin. Efter den ”lägre” terassen, har violinisten solo, och melodin påminner starkt om fågelsång. När den lilla fågeln, som nyss har kommit fram efter vintern, sjunger, kallar den fram sina vänner, andra småfåglar, som svarar och sjunger tillsammans den första fågeln fram och tillbaka (00:53), som rop och svar. Plötsligt är hela himlen fylld med kvittande småfåglar och temat återkommer med ståt. Därefter (01:17) följer vi en bäck eller älv som slingrar sig genom landskapet. Bäcken har precis smält efter vintern, och livet har satt igång i den igen. Vid 01:41 återkommer en variation av temat för att passa tonarten av föregående och kommande delar. Plötsligt driver ett oväder in över vårt landskap och fåglarna börja drilla och skrika av fasa (01:57), i takt med åskan naturligtvis. 02:18 beskriver hur vissa fåglar kryper undan och gömmer sig, medan andra är kvar och trotsar åskvädret med sång. Vid 02:27 börjar åskvädret långsamt driva iväg och solen tittar fram igen. 02:44 beskriver hur fåglarna som gömt sig flyger fram igen och stämmer in igen med dem som stod kvar. När temat återkommer vid 03:11 har regnet upphört, vattnet avdunstar från marken och fågelsångens samklang är igång igen och våren briljerar.
   Allt detta är ett utmärkt exempel på hur programmusik skildrar olika händelser och skapar känslor såsom lycka, rädsla, envishet och motstånd, och slutligen lycka igen. Även terassmusiken framhävs tydligt i detta stycke, och återkommer varje gång när temat spelas; t ex efter temat vid 03:11 återkommer samma melodi, men en terass lägre, vid 03:19. Man kan även ana Vivaldis nytänkande som kom att påverka Wienklassicismen något, nämligen att använda klara och ljusa melodier. Solo-fågelsången (t ex 00:32) är ett utmärkt exempel för detta.

Vivaldi blev förståeligt en av världens mest kända och inflytelserika kompositörer aktiva under senbarocken, och hans musik är fortfarande lika omtyckt idag, som den var på den tiden. Antonio Vivaldi är onekligen min personliga favorit när det kommer till klassiska kompositörer.
Källor:

onsdag 30 november 2016

Kloning och genteknik - argument + källkritik

Argument till kloning och genmodifiering:

Mot:
  1. Metoden är mycket kostsam.
  2. Man känner ännu inte till alla sidoeffekter, som forskare inte kan märka.
  3. Klonade djur får ofta underutvecklade organ, vilket kan anses som djurplågeri.
  4. Klonade eller genmodifierade djur får inget normalt liv och dör dessutom i förtid.
  5. Att experimentera med djur och djurliv kan rubba ekosystemet och störa den naturliga evolutionen.
  6. Viss effektivisering av köttindustrin (genmodifiering) leder till sjuka djur, som knappt kan bära sin egen vikt, inte kan föda barn. Detta är nedvärderande djurplågeri.
  7. Kloning och DNA är ett relativt ny teknik och man känner inte till alla egenskaper av gener och DNA. Även om man lyckas klona DNA, så är det någonting utöver det, som är för komplext för människan att förstå, som förhindrar oss från att göra det felfritt. Det är som att naturen försöker hindra oss människor från att mixtra med naturen. 
  8. Det är inte lönt (ännu) att satsa på en bransch inom kloning och genmodifiering av djur. Vid experimentet med fåret Dolly krävdes det 227 försök, men endast ett var lyckat.
  9. Kloning kan även ses som ett etiskt problem. Djur är levande varelser och har rätt till en egen vilja. Att tvinga dessa till att bli subjekt för experiment är fel.
  10. Att klona sitt bortgångna husdjur fungerar inte. Man får samma kropp och fysiska aspekt, men sinnet och personligheten är som bortblåst. Exempelvis, även om man hade lärt sin hund en rad tricks eller disciplin, har klonen inte dessa kunskaper.
För:
  1. Med hjälp av kloning kan vi ersätta enskilda organ. Om man är i livsfara kan man klona stamceller från andra delar av kroppen och skapa nya organ, istället för att behöva vänta på en donator. Dessa metoder kan även testas på djur, så länge syftet är att rädda en människas liv. Kosmetiska produkter bör inte testas på djur, då de inte bidrar till att rädda liv.
  2. Många ifrågasätter varför man ska klona människor, och använder det som argument att hela människor inte kommer att kunna klonas. Det måste alltså förtydligas att ingen har för tanke att man ska klona hela människor, det finns det ingen anledning för. Vad som sägs är att man möjligtvis ska klona enskilda organ.
  3. Man kan förbättra köttindustrin, genom att skapa genmodifierade köttkreatur för nyttigare livsmedel, att minska fetthalten.
  4. Man kan klona djur med extra bra anlag för ull, mjölk, ägg-produktion, för att effektivisera dessa industrier. Ingen genmodifiering används, utan man kopierar endast DNAt.
  5. Man kan minska felkällor inom medicinsk forskning, om man använder "en enda mus” med samma fysiska förutsättningar, ökar tillförlitligheten i resultaten.
  6. Om kloning och genmodifiering har en framtida bransch, öppnas nya arbetsmöjligheter och överflödig arbetskraft i samhället kan sättas i arbete.
  7. Genom kloning skulle man kunna ta tillbaka och återuppliva utdöda djur, vars försvinnande är  människans fel. Man ska inte återuppliva djur som genom naturligt urval har dött ut, då skulle man snarare rubba ekosystemet, vilket man ju vill undvika.
  8. Genom att återuppliva sedan urtiden utdöda djur (fossiler) kan vi spåra bak i tiden och undersöka jordens historia, uppkomsten för liv på jorden. Det skulle vara ett stort vetenskapligt genombrott och man får en bättre förståelse människans historia och uppkomst.
  9. Om ett kärt husdjur dör eller måste avlivas, kan man klona det och därmed skapa en ny, exakt likadan, kopia.
  10. Genom genforskning och försök med att klona får vi en mycket djupare förståelse för kroppens och cellers uppbyggnad, och hur hela människor blir till och fungerar.

Källkritik
Den första källan jag använde är Nationalencyklopedin. Artikeln i Nationalencyklopedin var mycket informationsrik och den gav mig en uppfattning eller helhetsbild kring hela området kloning. Texten förklarade även detaljer som fakta om experimentet med fåret Dolly med mera. Att NE valde att formulera sin text och packa så mycket information, visar på en seriös sida som lägger ned tid och energi på sina artiklar. NE är en välkänd sida och ett stort uppslagsverk som har funnits sedan 1999. 17 år låter troligen inte så mycket, men betänk att detta endast gäller internetsidan, och år 1999 var precis i början av internets utveckling. NE har alltså sett internet-konsumtionen i samhället utvecklas, och kan nu, med lång erfarenhet när det kommer till information på internet, anpassa sina tjänster efter konsumenten.
   NE är ett stort företag som har statlig hjälp och finansiellt stöd. En sådan stor organisation med så många läsare är dessutom ständigt under samhällets skarpa kritiköga, så att så fort något fel skulle begås, hade folk reagerat och det hade blivit rätt. Därför kontrollerar NE också sina källor, vilket bidrar till trovärdigheten. De hänvisar även till sina egna källor och ser till att uppdatera informationen regelbundet, vilket gör den både tidsmässigt relevant och därmed mer trovärdig. NE är dessutom en politiskt neutral webbplats, vilket gör att information inte nyanseras vilket kan påverka trovärdigheten. Dessutom är NE’s artiklar, och detta är särkilt relevant och av vikt i detta fallet, religiöst obundna och speglar därför inga religiösa åsikter gällande just genmodifiering och kloning. Sidan är kontrollerad och uppdateras regelbundet, vilket innebär att faktan är trovärdig, aktuell och relevant.
   NE's hemsida är för övrigt mycket informationsrik, full med länkar och information om organisationen och deras arbete. Det finns även kontaktinformation, vilket tyder på en mycket seriös och trovärdig organisation och källa.
   Ett mycket bra sätt att se till att källorna man använder är pålitliga, är att jämföra med andra källor och se till informationen stämmer överens, vilket jag gjorde. Jag jämförde med Wikipedia och genteknik.se, till vilka jag kommer till senare.

Nästa källa jag använde mig av är Wikipedia. Wikipedia är, till skillnad från vad många tror, faktiskt en bra och trovärdig källa. Vem som helst kan bidra med information, vilket skulle kunna sänka trovärdigheten, men faktiskt är det motsatsen som är sanningen. Om någon ändrar något, måste ändringen först modereras och godkännas, för att försäkra sig om att den nya informationen är korrekt. Om något fel ändå skulle slinka sig igenom filtret och faktiskt upptäckas, kan användare bidra med rättningar och signalera att informationen är felaktig. Denna ständiga uppdatering och granskning gör att källan blir mer trovärdig.
   Även i Wikipeda står litteraturhänvisningar utskrivna, samt när informationen är tagen. I de artiklarna jag läste var all information hämtad relativt nyligen och senaste ändring var endast två veckor innan jag hämtade informationen, vilket dels bevisar att sidan ständigt uppdateras och det ses till att informationen stämmer, men även dels innebär att sidan tidsmässigt är relevant för mitt bruk.
   Även Wikipedia jämförde jag med mina andra källor, och märkte att det mesta stämde överens, vilket gör informationen mer trovärdig. Det var några siffror och statistik som skiljde sig (t ex hur många försök Dolly behövde eller det exakta priset) vilket gjorde mig lite osäker. Jag valde då helt enkelt att använda mig av informationen från den mest kontrollerade och mest pålitliga källan, i det här fallet Nationalencyklopedin.

Nästa källor jag använde är genteknik.nu och genteknik.se. Båda sidor ägs av Gentekniknämnden, en statlig förvaltningsmyndighet som bland annat har för uppgift att sprida kunskap om den gentekniska utvecklingen, vartill sidorna är för. Gentekniknämnden är en del av stora och vitt kända Karolinska Institutet. källa: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071075.HTM
   Vid första blick såg sidorna något amatörmässiga ut, och jag blev något misstänksam. Men när jag fick reda på att det är en statlig myndighet som stod bakom sidorna, försvann mina misstankar. Artikeln jag läste hade dessutom uppdaterats i april samma år, vilket innebär att sidan inte är en kvarglömd (vilket mina misstankar om layouten delvis handlade om) och utdaterad sida, utan en aktiv sida som hålls uppdaterad. Det gör källan definitivt relevant och mer trovärdig.
   Även denna sida jämförde jag med mina andra källor, och allt stämde överens, vilket gör informationen pålitlig.

De av mina argument som är känsloargument, skapade jag själv utifrån vad jag hade läst om genteknik och kloning, samt utifrån uppfattningen jag har fått av olika aspekter inom etiken moralen av genforskning.

Källförteckning



måndag 14 november 2016

Idrottsplanering HT16

Huvudinnehåll
Huvudinnehållet för denna lektion är frisbee och volleyboll.

Förmågor
Förmågor som tränas under vårt pass är följande:
Kasta
Fånga
Koordination/bollkontroll
Springa
Hoppa
Kombinationer av ovanstående, ex. hoppa och fånga, springa och kasta

Mål
Målet för denna lektion är att träna både koordination och bollkontroll, samt kondition och uthållighet. Alla är olika bra på olika förmågor, och jag tycker att med denna variation, får alla någonting att bita i.

Uppvärmning och uppmjukning
Uppvärmningen sker till ett utdrag ur Run to The Hills - Iron Maiden
Låten börjar med en långsammare del, till vilken övningen ”sprattelgubben” passar utmärkt. ”Sprattelgubben” värmer upp hela kroppen och förbereder framför allt axlarna (överkroppen) och och höfterna, båda viktiga delar i att kunna spela frisbee, alternativt volleyboll.
   När den snabbare delen börjar börjar vi springa i en cirkel, för att få upp pulsen och andningen, vilket kommer att behövas under de senare övningarna. Att börja med relativt högt, men jämnt tempo är också bra för att få igång ledvätskorna, som hjälper till att minska skaderisken under huvudaktiviteten. Under löpningen kommer jag att lägga till armvev, baklängeslöpning, sidohopp. Sidohopp är bra för att värma upp höfterna, vilket är viktigt inför sporter med högt tempo.

  Till uppmjukningen har vi valt låten Headlights - Robin Schulz. Låten är lugn och något avslappnande, men samtidigt håller den ett bra tempo för uppmjukningsövningar. Även här  kommer vi att fokusera på överkroppen och höft, framför allt axlar.

Tidsplan
10 min plocka fram (sker innan lektionens början)
väggen ska rullas ner och tjockmattor ska balanseras på högkant i det lilla rummet, mellan plintar.
______
Gemensamt:
5 min genomgång och förklaring
5 min uppvärmning
5 min uppmjukning

Åtskilt:
Stora salen:                 Lilla salen:
5 min Frisbee-passar, långsida-långsida 5 min genomgång och lagindelning (se underrubrik)

20 minuter spel, kort paus i mitten för       flera små spel, vinnaren möter nästa lag. (hur vinner
utvärdering, ev. ändringar.          man? 5 poäng per lag)

Gemensamt:
10 min undanplockning och utvärdering
_______
10 min undanplockning (efter lektionen)

Huvudaktivitet och variationer
Vi har två huvudaktiviteter för detta idrottspass; frisbee och volleyboll. Båda aktiviteter kräver samarbete, koordination och håller ett högt tempo, så det gäller att vara kvicktänkt och tänka ut den bästa strategiska lösningen för situationen.
   På frisbeen har vi lagt till en regel, att man inte får stå med frisbeen i handen längre än ca 5 sekunder. Detta kommer höja tempot i spelet, och gör att man måste vara mer kvicktänkt inför passar och strategival.
   Volleybollen har vi också ändrat på. Vi ställer upp tjockmattor i mitten, så att man inte kan se motståndarlaget. Detta gör det svårare att se vart bollen kommer, och man måste hålla ett högre tempo för att hålla spelet igång.


Lagindelning
Lagindelningen sker likt följande princip:
Först får alla nummer 1 eller 2. Dessa nummer bestämmer vilken sport man kommer att spela. ! betyder frisbee och 2 volleyboll.
Uppvärmingen sker med hela gruppen, då de två sporterna kommer att kräva att samma muskler är uppvärmda; axlarna specifikt.
Efter uppvärmningen går grupp 2 in i den lilla salen.
   Lagindelningen inför frisbeen tycker jag är lite finurlig ;) Jag kommer att säga till folk att dela in sig två och två med någon som är ungefär lika bra, för att öva frisbee-kast. Efter den lilla övningen, tar jag en från varje par och delar jag in dem i olika lag. På så sätt blir lagen mycket jämna.
   Lagindelningen för volleybollen görs med 1, 2, 3.

Riskbedömning
Vid denna aktivitet finns någorlunda få reella risker. En frisbee är hård och kan, beroende på vem som kastar, göra skada om den träffar en. Stå inte runt och prata med kompisar (var aktiv i spelet!), håll alltid koll på var frisbeen befinner sig, så minskar risken att plötsligt bli träffad. Vi värmer och mjukar upp leder, så att risken att någon sträcker något minskas. Vår modifiering i volleybollen, hindrar starka skott eller slag direkt mot någon, bollen måste ju komma i en kurva över mattorna.

Utvärderingsfrågor
Vilka förmågor har vi tränat idag?
Vilka delar av kroppen har vi tränat mest idag?
Vad kunde vi ha ändrat på?

Material
Plintar
4 tjockmattor
Frisbee’s
Volleybollar
Koner

onsdag 28 september 2016

You can grow your intelligence

A lot of people think that some people are smart and some aren’t that smart. But did you know that your intelligence doesn’t define you, nor is it impossible to change.

Neuroscientists have discovered that the brain works a lot like a muscle, actually. The more you train it, the stronger and better it gets. In the cerebral cortex, a part of the brain, there are tiny nerve cells called neurons. These neurons connect in different ways and form our thoughts and memories. A brain that doesn’t get a lot of exercise, has fewer neurons connections than a brain that does. Brain exercise can be anything from problem solving to any sensory input (for example, in a study where neuroscientists checked for neuroconnections in animal that lived in an empty cage, compared to animals with company and thus more sensory input, it was found that the latter had significantly more neuron connections.). This is what is called having a “growth mindset”, realising that your intelligence can expand.

But one has to be aware that just challenging your brain isn’t enough. It is vital to keep challenging yourself and keep pushing, otherwise the neuron connections will fade away and you will eventually lose your intelligence, just like it is with muscle power. Hence the catchphrase “Use it or you lose it”.

Sometimes when you’re having trouble solving a problem, it is valuable to remember that giving up won’t make anything easier. It is important to challenge yourself and use your brain, only then will you get better. Always when facing a challenge you have to have the word “yet” in mind. Instead of thinking “I can’t do this”, think “I can’t do this yet”. With th help of “yet”, you realise that what you’re trying isn’t impossible, you just haven’t mastered it yet!
   And if you see everybody but you succeed, it is important to know that you shouldn’t compare your work to others, but instead to your older work. “Being good lies not in outperforming your fellow men, being good consists in outperforming your former self.”

Now you know how your brain works and you know what wonderful things it can do. So now it is your turn. Go out there and do great things!

tisdag 27 september 2016

Planera friluftsaktivitet; Vinterhajk

Jag har valt att planera en vinterhajk med övernattning i vindskydd.
Vi kommer att vandra längs skåneleden, då vägarna och stigarna är vänliga mot nybörjarfötter och naturen är underbar. Dessutom är skåneleden väl märkt med olika färgspår, så det är inte lika lätt att gå vilse, man behöver alltså inte bry sig om att läsa kartan hela tiden.
   Vi börjar på Skryllegården. Vi följer skåneleden söderut. Lunchen tar vi vid kröken intill Veberödsvägen (956) efter ca 6 km. Vi äter scoutsoppa (buljong, potatis, purjolök, falukorv, grönsaker) som vi tillagar på stormkök. Då det lär bli rätt kallt, använder vi oss av T-röd som bränsle, istället för gastub, som inte fungerar lika pålitligt i kallt klimat.
   Under eftermiddagen följer vi skåneleden vidare till vindskyddet ”Bilarp”, vilket är ca 12 km. Framåt kvällen kommer vi till vårt vindskydd för natten. På kvällen gör vi upp eld och grillar vi korv.
   Dagen efter fortsätter vi vår hajk med ca 6 km’s gång till Genarp, där vi tar bussen hem till Lund.

Eld + allemansrätten
För att ta hänsyn till allemansrätten tar vi endast nerfallna grenar och ved som ibland finns vid de fasta vindskydden. Det brukar oftast finnas en färdig eldstad vid fasta vindskydd, men inte alltid. Ta då ett antal medelstora stenar och lägg de i en ring, för att hindra från att elden sprider sig via gräset. Även om detta är mindre viktigt under vintermånaderna, är det en bra idé att strö sand runt och under eldplatsen också. Ta reda på eventuella brandrisker i området. En viktig regel som alltid gäller är att aldrig göra upp eld på en bergshäll, den kan spricka och det är totalförbjudet.

Under den här hajken kommer vi behöva tänka på allemansrätten extra mycket. Den delen av skåneleden som vi vandrar korsar vi två tillfällen en beteshage, och vid ett tillfälle en tomt.
   In till beteshagarna finns det grindar som som alltid ska stängas, oavsett ifall det finns djur i hagen som betar. Under sommartid ska man vara försiktig att inte störa djurlivet och betande djur, och inte förstöra gräset, andra växter eller marken. Vintertid, då marken är frusen, är det inte alls lika lätt att förstöra marken, så vi har lite tur i det fallet.
   När vi passerar tomten är det viktigt att man uppför sig korrekt. Även om allemansrätten faktiskt tillåter en att t.o.m. övernatta på annans tomt, är det vanligast att man bara passerar, som i vårt fall. Var inte allt för högljudd, respektera att det är folk som bor där. 


Utrustning

Kläder + skor
Att ha rätt kläder är ett måste. Fyra lager är en bra metod. Har man fler lager, kan man ta av och på sig olika plagg, beroende på hur varmt eller svettigt det är.
   Det första lagret består av underställ, t ex en långärmad tunn tröja. Uppgiften av det första lagret är att få bort fukt från huden, som kan leda till nedkylning. Det lagret kan vara polyester eller ull (eller en rad andra material), men helst inte bomull. Det andra lagret är en lite tjockare tröja som finns till för att hålla varmt, samtidigt som det transporterar bort fukten från kroppen. Det tredje lagret är det varmaste och tjockaste lagret. Ett bra material för det lagret är ull, då ull håller värmen exceptionellt, och dessutom fortsätter värma när det blir vått. Det tredje lagret skulle också kunna vara fleece. Det fjärde lagret är ett ytterskal, en tunn jacka som skyddar mot vind och regn.
   Använd väl ingångna skor som sitter tätt om hälen, men är luftig vid tårna. Det är skönare att gå i ett par vandrarkängor som går ända upp till vristen, som stabiliserar fotleden. Använd två par strumpor för att undvika skoskav. Då gnider den yttersta strumpan mot den innersta strumpan istället för din hud.

Ryggsäck
När man vandrar längre sträckor är en ryggsäck som tar vikten av dina axlar och som fördelar vikten rätt viktig. En ryggsäck med stark och bekväm höftrem är bra. En ryggsäck med intern eller extern ram är också att rekommendera, då den fördelar vikten rätt och gör så att ryggsäcken blir en del av din rygg. Man vill att ryggsäcken, så placera den tyngsta vikten så högt  upp och så nära din rygg som möjligt. Packa de saker du inte lär behöva i första i hand längre ner, som t ex sovsäck, och de saker som du behöver behöver tillgång till oftare, t ex stormkök och matsaker. Ha första-hjälpen-väskan lätt tillgänglig eller där man måste kunna få tag på dem snabbt, skulle det behövas.

Sömn
Vi sover i fasta vindskydd, som finns utplacerade längs med hela skåneleden. Fasta vindskydd, förutom att hålla blåsten ute, är något förhöjda från marken,  så man håller värmen bättre och undviker markfukt.
   På vintern är nätterna mycket kalla. Då är en varm sovsäck viktig. Det finns främst två typer av sovsäckar, dun och syntet. Sovsäckar av syntetisk ull kan tryckas ihop till mindre volym (volymen är en viktig punkt när man packar.) Dun är lättare, och håller värmen bra för sin vikt. Nackdelen med dun är att det förlorar sin isoleringsförmåga när det blir fuktigt. I vårt fall är dun det bästa alternativet, då vi sover i fasta vindskydd med tak, och det dessutom väntas bli klart väder.
   Ett bra liggunderlag är minst lika viktigt som en varm sovsäck. Ett vanligt skumunderlag räcker för vårt bruk, då vi inte sover i tält direkt på marken. I det fallet hade man behövt ett liggunderlag som isolerar mycket bra, så att inte kroppsvärmen sugs upp av den kalla marken.

måndag 19 september 2016

Pluggkoden ep. 2 (L@L v. 38)

Nämner programmet samma strategier som vi arbetar med på svenskan?
Jag kände igen tre av strategierna, nämligen ”ställa frågor”, ”förutspå” och ”sammanfatta”.

Finns det ytterligare några användbara tips?

Det fanns ett tips som jag tyckte var bra, när det kommer till att läsa stora texter. Tipset var att på fem minuter försöka låtsas att man har läst texten redan. På så sätt får man en uppfattning av hur texten är uppbyggd, ett slags skelett. Sedan läser man hela texten och ”hänger upp köttbitarna” på skelettet.

Pluggkoden ep. 1 (L@L v. 36, egentligen F&F, men whatever)

Känner ni igen er?
Ja, jag känner delvis igen mig, och jag tror de flesta gör det också. Det är inte ovanligt att man inte orkar plugga, och sedan gör det i sista sekunden. Det där med att få för lite sömn är också vanligt i vår ålder.

Vet ni någon annan som är som Rihem?
Det finns nog med folk i klassen som är som henne. De bryr sig knappt om läxorna och sover alldeles för lite. De har allmänt inte lust på arbete och orkar inte.

Fick du något pluggtips? Vilket?
Att plugga i steg och inte ta allt på en gång. Så minns man det lättare.