Norge
Geografi
Norge ligger i nordvästra Europa och är del av Skandinavien. Landet gränsar till Sverige i öst, och Ryssland och Finland i norr. Norge har Atlanten i väst och Norra Ishavet i norr. Ögruppen Svalbard i Arktis tillhör Norge, och bidrar till att Norge med en area på ca 385 000 km2 står på åttonde plats i Europa, precis bakom Sverige. I söder och längs större delar av kusten har Norge ett kustklimat, längre upp i landet övergår det till inlandsklimat. I mitten av landet dominerar bergsklimat. Medeltemperaturen i huvudstaden Oslo är 16 °C i juli och -4 °C i januari. Ursprunglig växtlighet i Norge består till större delar av barrskog, med lite av lövskog och blandskog i söder. Uppe i bergskedjan Skanderna finns kalfjäll.
Befolkning och utbildning
Norges befolkning är ca 5 143 000, med en befolkningstäthet på genomsnittligt 15 människor per km2. Födelsetalet låg år 2013 på 12/1000 och dödstalet på 8/1000. Befolkningstillväxten låg på 1,1 % år 2014. Norge har en utvecklad sjukvård, t ex vaccineras ca 93% av barn mot mässling. Mödradödligheten ligger på 4 dödsfall per 100 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten är mycket låg och ligger på 2 av antal per 1000 levande födda. Fruktsamhetstalet i Norge är 1,9 barn per kvinna. Det finns ett par anledningar till det. Användningen av prevention i Norge ligger på 88,4 %. Detta gör att färre oönskade barn föds, något som stöds av dessa siffror: antal levande födda barn bland unga kvinnor (15-19) per 1000 kvinnor är 6, relativt lågt jämfört med Haitis 65 barn.
Åldersfördelningen är relativt jämn i Norge och förväntat levnadsålder är ca 81 år.
År 2012 ställdes fast att ca 13 procent (655 000) av invånarna i Norge är själva invandrare, eller norskfödda med invandrarföräldrar. År 2014 kom 47 056 flyktingar till Norge.
Andel barn som slutför grundskolan var år 2013 99,7%, och 95% för gymnasiet. År 2001 låg analfabetismen på under 5% för personer över 15 år.
Ekonomi och resurser
På 1960-talet var Norges främsta inkomstkälla fiske- och jordbruksindustrin med majoriteten av befolkningen inom dessa. Detta var innan man fann olja och naturgas söder om Norge i norskt vatten. Oljeindustrin har reformerat Norges ekonomi drastiskt, och Norge är nu en av världens främsta oljeexportörer, vilket har gjort ledigt fler jobb inom tjänstesektorn, där nu över 70 % av befolkningen arbetar och som står för 60% av BNP. BNP-värdet i Norge mätt i PPP är ca 65 000, vilket innebär på femteplats i hela världen.
Utöver olja är Norge även viktig inom fiskeindustrin fortfarande (vilket det har varit sedan vikingatiden), och är världens näst största fiskexportör efter Kina. Även metall- och malmindustrin är viktig för Norge. I Skanderna finner man järnmalm, bly, zink, aluminium och koppar. På Svalbard utvinns/utvanns stenkol. Industrin står för ca 38% av BNP. Jordbruket tar endast ca 2% av BNP, då det har industrialiserats drastiskt och inte behöver samma arbetskraft som förut. Att vara så beroende av olje- och gasexport kan ha både fördelar och nackdelar. Fördelar är förstås den massiva inkomsten som både påverkar välfärden i landet positivt, men även pengarna som kan gå till att betala av utlandsskulder. En nackdel med att ha en så stor inkomst baserat på en specifik industri är att man lätt påverkas av världens ekonomiska situation. Om oljepriserna plötsligt sjunker på världsmarknaden, sjunker värdet av hela industrin också, vilket minskar inkomsten för Norge. För att motverka dessa svängningar i ekonomin på oljemarknaden bildade regeringen år 1995 en fond som gör att det mesta av inkomsten av oljeproduktionen investeras utomlands.
Norge ligger etta i världen mätt i HDI, med 0,944 av 1.
Energiförbrukningen per capita i Norge är 23 174 kilowatt per capita. Ca 100% av befolkningen har tillgång till både ström och rent vatten, i stadsområden såväl som på landsbygden. 98% av befolkningen har tillgång till välutbyggda sanitetsanläggningar, t ex sjukhus, vårdcentraler eller andra allmänna byggnader.
Det hydrologiska fotavtrycket mätt i kubikmeter vatten per person och år är 1 467.
Haiti
Geografi
Haiti är en liten republik vars storlek kan jämföras med Småland som utgör den västra delen av ön Hispaniola i Latinamerika. Den östra delen av Hispaniola utgörs av den Dominikanska Republiken. Haiti består även av mindre öar belägna runt fastlandet. Cirka 8 mil nordväst ligger Cuba och 18 mil sydväst Jamaica. Haitis topografi kan enklast beskrivas med hjälp av namnets egentliga betydelse. Namnet Haiti betyder nämligen ”bergigt land”, och beskriver topografin i landet mycket bra. 4/5 av Haiti består av berg och branta sluttningar, vilket trotsar förmågan att skapa en effektiv jordbruksindustri i landet. Klimatet i Haiti är tropiskt regnskogsklimat med hög luftfuktighet, men landet kyls ner en aning av passadvindar, vilket gör att medeltemperaturen landar på 27 °C i januari och 30 °C i juli. Dessa temperaturer är uppmätta i huvudstaden Port-au-Prince, faktiska temperaturer skiljs naturligtvis åt, inte minst på grund av de stora höjdskillnaderna i landet. Klimatet i Haiti är som gjort för naturkatastrofer. Under perioden augusti-november är förhållanden perfekta för att tropiska orkaner ska uppstå. Svala och varma luftströmmar blandas ute till havs och bildar orkaner, som driver in över land och förstör i praktiken allt som kommer i dess väg. Detta, tillsammans med oerhörda mängder regn under regnperioderna gör att marken försvagas och leder till jordskred, mer om det längre ner.
Ursprunglig växtlighet i Haiti är gles tropisk skog och busk- och grässtäpp. I början på 1900 var Hispaniola i princip täckt av skog, dock finns nu bara 3-4 % av den ursprungliga kvar. Då Haiti inte har några andra praktiska lösningar på bränsle än ved och träkol (bortsett från en liten del olja), avverkade man, och avverkar fortfarande, mycket av den naturliga skogen. Trä är även ett vanligt byggmaterial, vilket är en till anledning till att så mycket skog har avverkats. En annan anledning till att skog avverkas är i jakt på odlingsbar mark. Jordbruket i Haiti är dock mycket ineffektivt, vilket kräver större areal för syftet, men mer om det senare. Det finns flera konsekvenser av att avverka så stora delar av skog. Den största konsekvensen är nog att jorden försvagas drastiskt, då det inte finns några trädrötter som håller ihop marken längre. Detta leder till fler jordskred, vilket kan förstöra skördar och odlingar, och kanske framför allt skada bebodda områden och områden där faunan och floran är unik eller skyddad (något som jag personligen har upplevt och vittnat i Baskien). Djurlivet påverkas definitivt negativt, då både betesmark för boskap och livsmiljö för många arter försämras, vilket i slutändan påverkar landets industrier och därmed ekonomi och välfärd. Röjningsarbete och återuppbyggelse kostar dessutom staten massvis av pengar, pengar som istället bör gå till utbildning och sjukvård. En annan konsekvens av extrema jordskred är att det påverkar havsmiljön vid kusterna när ton av stenig jord kommer nerrullande ner på havsbotten. Mer om just det senare.
En till sak om avverkningen av skog. En del av skogen som avverkas finns vid kusten, mangroveskog närmare bestämt. Mangroveträd är dessutom värdar för många olika arter av både djur- och växtliv, samt plankton och andra celler och bakterier. Om för mycket av denna skog skulle försvinna skulle konsekvenserna för miljön vara drastiska.
Haiti (ön Hispaniola) ligger precis där den nordamerikanska kontinentalplattan möter den karibiska. Detta gör också upphov till många naturkatastrofer, t ex jordbävningar och tsunamis som resulteras av bland annat undervattensjordbävningar. Både jordbävningar och tsunamis förstör otroligt mycket, vilket tar mycket pengar att bygga upp igen. Det kostar mycket för den enskilda människan och dess familj, men också, kanske viktigare, för samhället.
Befolkning och utbildning
Haitis befolkning är ca 10 600 000, med en befolkningstäthet på genomsnittligt 357 människor per km2. Födelsetalet låg år 2013 på 26/1000 och dödstalet på 9/1000. Befolkningstillväxten låg på 1,4 % år 2014. Haiti har en jämfört med Norge en relativt lågt utvecklad sjukvård, t ex vaccineras endast ca 65% av barn mot mässling. Mödradödligheten ligger på ett jämfört med Norge mycket högt 380 dödsfall per 100 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten är också relativt hög och ligger på 55 av antal per 1000 levande födda. Fruktsamhetstalet i Haiti är 2,9 barn per kvinna. Det finns ett par anledningar till det. Användningen av prevention i Haiti ligger på låga 34,5 %. Detta gör att fler oönskade barn föds, något som stöds av dessa siffror: antal levande födda barn bland unga kvinnor (15-19) per 1000 kvinnor är 65, vilket är högt jämfört med Norges ynka 6. Dessutom är barnadödligheten högre i Haiti än Norge, vilket betyder att man kanske måste skaffa tre barn för att i slutändan ha kvar två. I Norge är risken att ett barn dör på grund av en sjukdom så ringa att man inte måste föda ett extra barn ”för säkerhets skull”. Mer om det senare.
Åldersfördelningen är mycket ojämn i Haiti. Då den förväntade levnadsåldern bara är ca 63 år ser befolkningspyramiden mycket ut som en faktisk pyramid, vilket innebär att att antalet ungdomar och barn är betydligt högre än vuxna och äldre. Detta innebär bland annat att antalet barn eller ungdomar som arbetar och som måste försörja sin familj ökar. Det gör bland annat att ingen tid till utbildning finns, vilken försämras chanserna för landet att utvecklas till ett industrialiserat land.
De flesta haitier är idag av afrikanskt ursprung. Man har blandat sig mycket lite med den vita delen av befolkningen. Anledningar till det kan vara att vita anses vara av en annan social klass, de brukar anses vara välutbildade. Det kan också vara en form av xenofobi som haitier upplever, eller kanske känner de sig fortfarande förtryckta av de vita, en form av vit överhöghet. Endast 5 % av befolkningen är av blandat ursprung. Haiti har även några tusen vita och en minoritet libaneser.
År 2014 kom 37 164 flyktingar till Haiti. Asylsökande var dock endast 2 personer. En hypotes till varför så många flyktingar kommer till Haiti men inte söker asyl är för att de ser det som ett mellanstopp på väg till USA. De vet att Haitis ekonomi inte är på topp och att det inte lönar sig att stanna där, men de vet också att Mexiko och USA har stärkt sin gränspolicy. De använder alltså kanske Haiti som en enkel väg till USA.
I kontrast till flyktingmottagningen utvandrade många även från Haiti. Anledningen till den stora utvandringen är förstås den ekonomiska situationen i Haiti. En kombination av att naturkatastrofer är vanliga och då landet inte har någon stark ledande industri (mer om industrin senare), är ekonomin relativt svag. Detta gör att många utvandrar för att finna tur på nya ställen och för att undvika den ekonomin. Det är också vanligt att en av familjemedlemmarna utvandrar, skaffar ett bra och stabilt jobb i t ex USA, och sedan skickar hem pengar till Haiti för att hjälpa familjen.
Andel barn som slutför grundskolan var år 2013 57,2%. Analfabetismen på över 50% bland vuxna. Med så låg utbildningsgrad är det svårt att föra ett utvecklat liv, framför allt i industrin som t ex jordbruket. Mer om just det senare.
Ekonomi och resurser
BNP-värdet i Haiti mätt i PPP är ca 1730. Haiti ligger ganska långt ner på listan över HDI i världen, med 0,483 av 1.
Haiti är ett mycket fattigt land, och landets mark och berg är inga undantag. De enda produkterna som är av ekonomisk betydelse är kalksten, sand och grus till byggverksamhet. Haitis största handelspartner är USA, och för det mesta handlar det sig om textilier och kläder. En annan handel som kanske är mindre känd är droghandeln mellan Haiti och USA. Jordbruket är den vanligaste inkomsten för haitier, mer än var tredje lösanställd arbetar i jordbruket. Av befolkningen är 2/3 av befolkningen direkt eller indirekt beroende av jordbruket för sin försörjning. Även om jordbruket alltså är viktigt för många haitier att överleva, står det endast för mindre än 10% av BNP.
Utan utländskt bistånd hade Haitis ekonomi kollapsat. Just på grund av att Haiti är så fattigt finns det inte pengar nog till utbildning. Utan ordentlig utbildning kommer inte kunskapsnivån att vara tillräcklig. Man behöver tillgång till teknik och kapital för att kunna effektivisera jordbruket och ersätta människoarbete med maskiner som traktorer och konstbevattning. Med hjälp av andra i-länder som är redo att hjälpa kommer detta att kunna gå.
Textilindustrin är en ganska stor del för Haiti, och deras enda riktiga chans i nuläget att dominera den lilla marknaden de har tillsammans med USA. Anledningen till att små och framför allt fattiga länder som Haiti har sådana fabriker, som i det här fallet klädesfabriker, är att arbetskraften är mycket billig. Många familjer kämpar för att få någon typ av jobb eller inkomst, och det är det klädtillverkare utnyttjar. Men lönerna är låga och man arbetar under svåra förhållanden. Själva fabrikerna och företagen får dessutom inte så mycket intäkter som de förmodligen skulle vilja, främst på grund av att skatterna är så låga i Haiti. Korruptionen är också hög, vilket staten också kämpar emot. Alla dessa oroligheter och ostadigheter gör att utländska företag inte riktigt vågar etablera sig och bygga upp något i Haiti. På senare år har dessutom Kina tagit upp konkurrensen, vilket försvårar Haitis situation ännu mer. Men jag tror att om några i-länder kommer tillsammans och hjälps åt kan man nog få Haiti att ta sina första stappliga steg mot industrialisering.
Fisket är inte något som Haiti tjänar något på. För folk som bor vid kusten betyder fisk lite extra mat, men det är inte något de kan försörja sig på. Som jag förklarade innan förstör jordskred havsmiljön och marinlivet vid kusterna, vilket leder till att antalet fisk minskar. Det, tillsammans med överfisket i området, gör att fisket endast är småskaligt.
Energiförbrukningen per capita i Haiti är 32 kilowatt per capita, ca 700 ggr mindre än Norge. Ca 37,9% av befolkningen har tillgång till ström. Och även om man är ansluten till elnätet är det vanligt att elen stängs av någon gång per dag på grund av ekonomiska skäl. Har man råd till det kan man även ha en generator. Till belysning och liknande är det vanligast att ha fotogenlampor.
och rent vatten, i stadsområden såväl som på landsbygden. 98% av befolkningen har tillgång till välutbyggda sanitetsanläggningar, t ex sjukhus, vårdcentraler eller andra allmänna byggnader.
Det hydrologiska fotavtrycket mätt i kubikmeter vatten per person och år är 848. Det är en av de få fördelarna av så små nationer med dålig ekonomi, att de ibland har ett så lågt avtryck på miljön. I värsta fall, och i de flesta fall tyvärr, satsar landet istället på billig energi och billigt bränsle, vilket kan vara t ex kol eller olja som har mycket utsläpp som är sämre för miljön.
Slutsats
Så, vad är det nu som gör ett i-land till i-land?
Det verkar som att ett milt klimat utan extrema vädersituationer eller naturkatastrofer definitivt hjälper till. På så sätt behöver man inte använda sina pengar på att bygga upp det som har skadats, vare sig det rör sig om hus och byggnader eller infrastruktur. På så sätt kan man fortsätta jobba och betala skatt som hjälper staten att satsa pengar på viktiga saker som utvecklar landet, som utbildning och sjukvård, istället för att behöva betala för att bygga upp samhället igen.
En annan sak som är bra för ett lands ekonomi är naturresurser som t ex malmer, olja eller t o m skog (pappersindustrin och möbeltillverkning är två exempel på marknader för skog). Då kan landet exportera varorna och tjäna pengar på det sättet.
För att ett u-land som Haiti ska komma på sina fötter på vägen till i-land krävs drastiska förändringar. Man måste först införa ett ordentligt och obligatoriskt utbildningsprogram. Alla, oavsett folkgrupp ska ha möjlighet att gå i skolan. Sjukvården måste också stärkas. Med fler friska människor som inte måste vara hemma på grund av en sjukdom, kan fler arbeta och få lön. Om lönen beskattas kan de intäkterna täcka kostnaderna för ännu bättre utbildning. Folk kommer att kunna utbilda sig till lärare och på så sätt bidra till en bättre sjukvård. Man bör även ge extra tillsyn till gravida kvinnor och se till att barn håller sig friska och starka, så att de kan arbeta och tjäna senare i livet.
Det finns ju inte riktigt något man kan göra åt naturkatastrofer som orkaner, jordbävningar och tsunamis. Det är enda man kan göra att försöka skydda sig så gott det går. Mot orkaner finns det specifika byggnadsdesigner som ger maximal stabilitet vid storm, likaså finns en motsvarighet mot jordbävningar, man bygger så att byggnaden är lite elastisk som en helhet, så att den svajar av vibrationerna, utan att spricka direkt. Tsunamis och liknande flodvågor kan trotsas med hjälp av stora vallar och murar vid kusten eller en bit ut i havet.
Statlig verksamhet bör regleras och granskas för att minska korruption som kan dra ner på jobbmöjligheter och öka brottslighet. Pengar som går till korruption, och det är ju knappast lite pengar, bör användas till att hjälpa till att bygga upp samhället med fler tjänster för allmänheten som t ex att underhålla infrastrukturen och att bygga upp allmänna kommunikationer.
Jag tror också att en lösning på en liten del av fattigdomen är att man förser alla invånare med något slags preventivmedel och att man satsar mer på sjukvården, särskilt när det gäller barnmorskor. Kondomer är nog det bästa förslaget på preventivmedel, eftersom det är det enda medlet som både skyddar mot graviditet och överföring av könssjukdomar. På så sätt skulle man skydda från att få oönskade barn, och att sprida sjukdomar som ökar dödligheten i landet. Om man dessutom satsar mer på sjukvården, kommer barnen med större chans överleva och man behöver därmed inte föda fler barn än man önskar att ha senare i livet. Kostnaderna för ett extra barn hade ju också eliminerats, vilket hade ökat rikedomen bland folket.
Dessa ändringar kommer inte att vara lätta att genomföra, men med både ett ekonomiskt startskott och stöd under utveckligen av Haiti från flera redan industrialiserade länder, är jag säker jag på att detta är möjligt.
